Min lokala hjälte

Nu lägger de saxen på hyllan – efter 43 år i city

Kristina Löfven och Madeleine Jemtsveden på Döbelnsgatan. Frisörsalongens skylt togs ner för några dagar sedan.
Kristina Löfven och Madeleine Jemtsveden på Döbelnsgatan. Frisörsalongens skylt togs ner för några dagar sedan.
År 1970 tog Kristina Löfven över frisörsalongen på Döbelnsgatan 43. Fyra årtionden och tusentals klippningar senare lägger hon och Madeleine Jemtsveden ifrån sig saxarna. Salong ”Frissan” slår igen.

På Döbelnsgatan 43 har det legat en frissa ända sedan byggnaden stod färdig år 1926. Eller hårstuga, som det kallades på den tiden.

– Det fina är att det lever vidare. En ekologisk frisör har köpt lokalen, berättar Kristinas kollega, delägaren Madeleine Jemtsveden.

När Kristina tog över butiken låg det inte mindre än nio frisörsalonger på gatan. Ett mecka för frissor är det än i dag. Vi räknar till tolv på gatan. Ändå har de aldrig under sina år haft en ”drop in”-skylt utanför dörren.

– Vi har haft fullt upp ändå, säger Kristina.

Och stammisar har de haft gott om. Vissa damer har klippt sig här under alla år och nu hunnit bli över 90 år gamla.

Klipper de fortfarande samma frisyr?

– Nej, det är det ingen som gör. Frisyrer ändras och följer med i tiden, säger Kristina.

Vem var den typiske kunden på 1970-talet?

– Precis som nu så var det väldigt blandat. Men det var mer kunder som jobbade i krokarna.

På den tiden var husen på gatan fyllda med småbutiker. Där fanns fiskaffärer, juvelerare, charkbutiker, bagerier och så vidare.

De flesta har försvunnit sedan länge.

– Nu är varje gathörn ett café – eller en ny frisör, säger Kristina.

När Frissans frisörer meddelade att de skulle stämpla ut blev stammisarna bestörta. De översållades med blommor och lovord.

Behöver folk en personlig relation till sin frisör?

– De äldre generationerna vill ofta ha det. Och för äldre är det självklart att ge dricks och små presenter.

Bröd till exempel. På 1970-talet gav hemmafruarna dem så mycket bröd och bullar att de hade kunnat leva på det.

Småpratandet hos frisören då, skiljer det sig över åren?

– Nej, det är det samma. Film och böcker – och innehållet i Svensk damtidning förstås! Vi kommer att sakna kunderna mest av allt.

Fakta

Frissans frisyrer genom åren

70-talet: ”Sassoon-frisyrerna kom hit från England. Ett riktigt precisionsarbete var det.”

80-talet: ”Permanenter och åter permanenter. Krulligt skulle det vara.”

90-talet: ”Slingorna gjorde sitt intåg. Och folk klippte sig mer och mer efter stil.”

00-talet: ”Tittar man i tidningar i dag så är frisyrerna som konstverk. Så kreativt och varierat.”