Nya företag ger lukt och smak åt Tyresö

Tadeusz Badiukiewicz.
Tadeusz Badiukiewicz.
Nils Nygren.
Nils Nygren.
Örjan och Lotta Hansson.
Örjan och Lotta Hansson.
De nya specialiserade matbutikerna i Tyresö är typisk för vår tid.

– Det är en del av den stora mat- och hälsotrend vi ser just nu. Men det är också ett tecken på välstånd, säger Lena Larsson, vd på HUI-research.

Det har hänt något i Tyresö. På fler och fler platser utanför centrum växer små specialiserade matbutiker upp som svampar. Bakom initiativen ligger ofta hårt slit och drömmar.

Värmen från ugnen gör det varmt och behagligt i Tadeusz och Jolanta Badiukiewicz nya bageri på Strömfallsvägen i Öringe. Några levainbröd och surdegsfrallor har precis jäst klart och skjuts in i den jättelika stenugnens gap.

– Jag vill att det alltid ska finnas något nybakt och varmt att köpa hem, säger Tadeusz Badiukiewicz som redan som 16-åring rullade sina första bullar.

Badiuk, som bageriet heter, öppnade för två veckor sedan och är en frukt av paret Badiukiewicz hårda slit och sparande under många år för att kunna köpa in all utrustning som behövs.

Att det blev just i Tyresö som paret nu förverkligar sin dröm beror på att goda vänner rekommenderade platsen. De menade att det fattades ett riktigt bageri i trakten.

För Tadeusz Badiukiewicz innebär det här att han nu helt och hållet får styra och ställa över recepten, något han inte kunnat göra som anställd. Och kanske blir det också en annan polsk specialitet i hyllorna framöver.

– Jag har längtat efter att få göra bröd, bullar och bakelser på mitt sätt, säger han och knackar vant under de nybakade levainbröden för att höra om de varit inne i ugnen tillräckligt länge.

Några kilometer bort, bakom en port i ett företagsområde i Skrubba, är Örjan och Lotta Hansson i full färd med att måla väggarna. Det är här de ska starta sitt ölbryggeri. Under flera års tid har de på lediga stunder i köket i Nybodaberg mäskat, kokat och jäst för att komponera smaker som ska bli den perfekta ölen.

– Fast den finns inte. Det är den som alla försöker hitta och alla har sin version, säger Örjan och skrattar.

Efter vissa svårigheter lyckades de hitta en lokal med godtagbar hyra. Nu räknar de med att kunna brygga 1 000 till 2 000 liter öl i månaden. Namnen på de nya ölsorterna är redan klara, liksom etiketterna till flaskorna, där symbolen blivit ett eklöv.

– Det är nästan det som har varit roligast, att ta fram namnen och etiketterna. Vi har ju mycket ekar i Tyresö och eken är ju också en symbol för Stockholm. Vi har jobbat med whiteboard och testat olika namnkombinationer. Det har blivit många skratt, säger Lotta.

Redan till sommaren hoppas hon och Örjan kunna leverera öl med namn som Tyresta bitter, Uddby Ipa, Vissvass saison och Skrubba Stout till restauranger i kommunen.

Att Tyresös nya mat- och dryckkultur med mer närproducerat är på frammarsch är de mycket glada för.

– Det är jättekul att det händer saker och fantastiskt kul med lokal närvaro. Allt det här ligger ju lite i tiden, även om det egentligen bara är en återgång till hur det var förr. Jag tycker att det är kanon, säger Örjan Hansson.

I den lilla butiken Deli Gastro på Bollmora allé går en äldre dam omkring och tittar. Till slut landar hon i kassan med lite marmelad, där hon också passar på att lukta på ett cigarrformat etui med färsk vanilj.

– Man behöver gå runt och titta för här finns så mycket nytt. Kanske kan jag hitta något att bjuda en väninna på, säger hon.

En betydligt mer uppvarvad småbarnsmamma kommer in och hämtar fyra kilo älgfärs som hennes man beställt till det stora släktkalaset för den 2-åriga dottern.

– Har man en man som är matintresserad är det så här det blir, säger kvinnan med ett skratt och skyndar vidare.

Butiken öppnade i december förra året och är nu inne på sina andra ägare. Marie Björnhem som tog över bara för ett par veckor sedan tror att folk längtar tillbaka till den tiden då man kunde få mycket personlig service.

– I de mindre butikerna får man prova sig fram och smaka. Folk kostar på sig en extra peng för att få den servicen. Vi har ett så himla stressigt samhälle och att få komma in och slippa stress och press och byta några ord med den som står bakom disken kan ha betydelse. Jag tror att det kommer fler och fler butiker av det här slaget, säger hon.

Vad har då andra aktörer att säga om den nya konkurrensen? Köttboden är kanske den specialbutik som funnits längst på Tyresömarknaden, med start redan 2006. Att butiken nu fått konkurrens tycker Lotta Ronneberg, butiksansvarig, bara är roligt.

– Folk blir mer och mer medvetna om vad de äter. Många är intresserade av varifrån köttet kommer och vill ha kött med ben på, för att kunna göra traditionella långkok, säger hon.

Även på Coop ser man positivt på den ökade konkurrensen. Gina Johansson, ny butikschef, menar att det är bra för inspirationen.

– Vi kan ju gå in och kolla vad de har och se om vi också kan ha det på våra avdelningar. Konkurrens tillför konsumenten något och vi är ju till för dem, säger hon.

Hos paret Badiukiewicz går en lång dag mot sitt slut. Tadeusz går alltid upp klockan tre på morgonen för att lämna lyan i Skärholmen för färden mot Tyresö. Först vid sex på kvällen stänger paret butiken.

– Det går bra! Vår yngsta dotter älskar att vara här och hjälpa till. Hon vill också bli bagare. För mig är det här en chans att visa vad jag kan. Om folk gillar det jag har, då blir glad, säger han.

”En statusmarkör”

För att butiker med smalare mat- och drycksortiment ska kunna existera måste det finnas rätt sorts köpkraft. Det säger Lena Larsson, vd på HUI-research.

– Utbudet i en mindre butik kostar ju ofta lite mer än det som finns hos matkedjorna. De som handlar där är beredda att betala mer för service och att den som säljer kan sitt sortiment, säger hon och fortsätter:

– Det kan också vara en statusmarkör att handla i en mindre butik. Det är kul att berätta vid matbordet varifrån det man äter kommer och var man har handlat det. Man tror kanske att det smäller högre att servera en stek från en lokal kötthandlare än en från en vanlig mataffär, säger hon.

Men att innerstans trender flyttar ut till kranskommunerna hänger framför allt ihop med den stora mat- och hälsotrend som frälser Sverige.

– Folk vill motionera och äta bra. Hela västvärlden går igenom den här förändringen, säger Lena Larsson.

Några nackdelar med trenden har Lena Larsson svårt att se. Den leder till ökad konkurrens, vilket är bra för konsumenterna.

– Det brukar påverka de stora matkedjorna positivt. De sporras att erbjuda bättre kvalitet och service, säger Lena Larsson.