Min lokala hjälte

Nya lyxfynd i utgrävningarna

Skärvor av en sällsynt glasbägare, husrester och fönsterglas från 1300-talet.

Utgrävningarna vid Söder­malmstorg avslöjar nu nya skatter som förändrar bilden av Söder.

– Det är spännande, i Sverige har rester av en sådan bägare bara dykt upp en gång tidigare, vid Helgeandsholmen. Det kan tyda på att en välbärgad handelsman bodde här, säger arkeologen Kenneth Svensson.

Som Lokaltidningen Mitt i tidigare berättat visade oväntade fynd i fjol att Södermalm inte var så fattigt som man tidigare trott. Då hittades bland annat ett litet guldbleck och delar av finare dryckeskärl. Men nu har arkeologerna grävt sig vidare ner genom lagren och fått en ny överraskning som ytterligare förändrar bilden av det forna Söder.

Under ett tjockt lager av brända rasmassor doldes rester av medeltida hus som dateras till 1300-talet.

Husen ödelades troligen vid en större brand och fynd av förkolnade rester av 700 år gammalt korn i det ena tyder på att det använts som spannmålsmagasin. I det som troligen var ett bostadshus hittades tegel och skärvor av både rött och grönt fönsterglas. Ingenting gemene man kunde kosta på sig.

– Att det fanns den här typen av murad bebyggelse med tak­tegel på Södermalm vid den här tiden är ovanligt och förändrar vår bild av hur Södermalmstorg såg ut. Det visar att det var välbärgade människor som bodde här, säger Kenneth Svensson.

Här har också hittats krus att förvara medicin i och vad som på 1300-talet utgjorde en riktig lyxpryl – skärvor från en blå venetiansk glasbägare som dekorerats med emalj i vitt, gult och rött.

Glaset tillhör sällsyntheterna, i dag finns bara fyra intakta exemplar kvar i världen och inget av dem är i blått glas.

– Kanske var det någon välbärgad köpman av tyskt ursprung som bodde här. Det fanns rätt mycket tyskar i Stockholm vid den här tiden, säger Kenneth Svensson.

De arkeologiska utgrävningarna började sommaren 2013. Arkeologerna har bland annat hittat rikemanshus från 1500-talet, enklare tegelhus från 1600-talet och kullerstensgator från 1500-talet och 1700-talet. Grävningarna pågår in i juni och arkeologerna hoppas då ha nått ner till 1200-talet och den äldsta bebyggelsen.

– Det ska bli spännande att se om bilden förändras ytterligare i takt med att vi fortsätter arbetet, säger Svensson.