”Nya” pagoden på Dalarö en sällsynt telefonkiosk

Kultur- och fritidsnämndens förste vice ordförande Christer Erlandsson (S) och Björn Åkerblom från Dalarö hembygdsförening invigningstalade inför pagodens öppning på Dalarö torg 16 juli. Björn Åkerblom kallade pagoden för "en åldrad skönhet". Kiosken innehåller laddningsuttag för mobiltelefoner.
Kultur- och fritidsnämndens förste vice ordförande Christer Erlandsson (S) och Björn Åkerblom från Dalarö hembygdsförening invigningstalade inför pagodens öppning på Dalarö torg 16 juli. Björn Åkerblom kallade pagoden för "en åldrad skönhet". Kiosken innehåller laddningsuttag för mobiltelefoner.
Kultur- och fritidsnämndens förste vice ordförande Christer Erlandsson (S) och Björn Åkerblom från Dalarö hembygdsförening invigningstalade inför pagodens öppning på Dalarö torg 16 juli. Björn Åkerblom kallade pagoden för "en åldrad skönhet". Kiosken innehåller laddningsuttag för mobiltelefoner.
Kultur- och fritidsnämndens förste vice ordförande Christer Erlandsson (S) och Björn Åkerblom från Dalarö hembygdsförening invigningstalade inför pagodens öppning på Dalarö torg 16 juli. Björn Åkerblom kallade pagoden för "en åldrad skönhet". Kiosken innehåller laddningsuttag för mobiltelefoner.
Den 16 juli invigdes den pampiga, nyrenoverade pagoden på Dalarö torg.

Det är en av väldigt få av modellen som finns kvar och underhålls i Storstockholm.

– Jag sade ja direkt när Haningepolitiken frågade om vi ville ta hand om den, säger Björn Åkerblom i Dalarö hembygdsförening.

Den gamla telefonkiosken av modellen pagod, från 1900-talets början, hade i närmare 90 år stått nere vid färjeläget vid Hotellbryggan på Dalarö.

Den var förfallen.

– Då, för ett antal år sedan, ringde lokalpolitikern Alexandra Anstrell (M) mig och sade att Haninge kommun erbjudits att ta hand om pagoden. Kommunen hade tackat nej, och Alexandra tänkte att vi kanske kunde ta hand om den. Jag sade ja direkt utan att tänka efter vad det skulle innebära, berättar Björn Åkerblom, ordförande i Dalarö hembygdsförening.

Vad innebar det?

– En förfärlig massa arbete och kostnader. Pagoden såg förfärlig ut. En lucka var borta, det var rostigt och skitigt och rutor var spruckna.

Men hembygdsföreningen lyckades fixa till den gamla telefonkiosken.

Den 16 juli, inför ett 50-tal Dalaröbor, invigdes den upprustade och nymålade pagoden.

Det är blott en av väldigt få pagoder i Storstockholm som alltjämt underhålls.

– Vi fick hjälp av en båtbyggare och finsnickare på Dalarö. Han tog hand om och återställde pagodens originalfärger och satte in nytt trä och lackade den. Det är så vansinnigt fint gjort. Och en vacker dag kunde några personer ta den på en transporttralla och köra upp till torget. Kommunens parkavdelning tilldelade oss platsen och ordnade med el, berättar Björn Åkerblom.

Det finns ingen fast telefon inne i hytten, men du är garanterad batteritid om du ringer med egna mobilen. Eluttag finns nämligen. Liksom turistinformation.

– Men tyvärr var några på pagoden efter bara två dygn och målade och sprayade taggar och bröt sönder en del. Tyvärr har vi just nu vissa problem med vandalisering från vissa ungdomar runt torget, säger Björn Åkerblom.

Pagoder var vanligt på Dalarö i början av förra seklet.

– Det fanns ett antal av dem här ute. En stod i hamnen, en nere vid Askfatshamnen. Det kostade fem öre att ringa. Pagoden ger en bild av hur det var med telefonlivet förr på Dalarö, säger Björn Åkerblom.

På kvällarna tänds pagoden upp samtidigt som Dalarös gatubelysning.

– Pagoden användes mycket på sin tid när den stod vid Hotellbryggan. Folk ringde ju ut till öarna, och väntade på bussar och båtar som skulle hämta upp. Fram till för cirka 20 år sedan kunde man använda den, säger Björn Åkerblom.

SVT berättade tidigare i år att det i dag finns tre pagoder i Stockholm stad som underhålls sedan Stockholm backat från rivningsivern och låtit de äldsta telefonkioskerna vara kvar, som kulturminnen. Nu finns alltså även en upprustad i Haninge.

– När turisterna kommer så vet de om att Sverige var ett telefonland. Vi var superduktiga på radio och tv och på telefoni framför allt. Så det är viktigt att telefonkioskerna sparas, sade Nils Olander, intendent på Tekniska muséet till SVT i maj.

Den första pagoden sattes upp i Kungsträdgården den 4 april 1901. Telefonkioskernas glansår var på 1960- och 70-talet.

I Stockholm finns en pagod vid Mosebacke torg, en dubbel pagod vid Kornhamns torg och en vid Storkyrkan i Gamla Stan.

Fakta

Första sattes upp 1901

Telefonkiosker började år 1901 sättas upp av Telegrafverket för att bereda allmänheten så bekväm tillgång som möjligt till Verkets telefonautomater. Denna första typ av telefonkiosk kallades pagoden på grund av sin utformning.

1901 års modell var ritad av ingenjören Hjalmar Celion.

Väggarna var av ljuddämpande material och invändigt skyddade en hylla av ek för buller utifrån.

Den hade glasrutor med inetsad dekor i sidorna och ett gallerverk nertill. Avsikten var att man lätt skulle kunna se om någon var i kiosken. Gallret kunde även tjäna som skydd mot hundar.

Kioskens utformning patenterades den 11 oktober år 1900.

Källa: Tekniska museet