Nya trygghetslarm blev ett magplask

500 äldre personer som under våren fått nya digitala trygghetslarm kan inte vara säkra på att de fungerar.

I en anmälan till IVO skriver Ann-Kristin Olovsdotter, enhetschef på socialförvaltningen, att trygghetslarmen ger en ”falsk” trygghet.

I januari meddelade Tyresö kommun att man skulle gå över till digitala trygghetslarm i stället för analoga.

Syftet var att öka säkerheten och tryggheten för äldre som bor kvar i sina hem. Företaget Tunstall, vars tjänster handlats upp i ett större avtal med Sveriges kommuner och landsting (SKL), skulle stå för installation, drift och service.

Men de nya digitala larmen blev inte den säkra larmmetod som kommunen hoppats på.

– Bara under maj, juni och juli har personalen upptäckt 40 fel. Det blir brott på kommunikationen, berättar Ann-Kristin Olovsdotter, avdelningschef för kommunala hemtjänsten och boende.

I en Lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beskriver hon fel på handterminaler och svårigheter att föra samtal med larmmottagningen när personalen testat. Enligt Olovsdotter ger trygghetslarmen brukarna en ”falsk” trygghet.

I ett fall försökte också en äldre person vid flera tillfällen använda sitt trygghetslarm, men kom aldrig fram.

– Men problemet var inte så allvarligt, så det slutade ändå väl, säger Ann-Kristin Olovsdotter.

Tjänstemän på Tyresö kommun har haft flera möten med Tunstall. Företagets Sverigechef, Martin Rengbo, anser att man är på god väg att lösa problemen.

– Det finns ingen anledning till oro. Till exempel har vi inte längre problem med att man inte får tala med larmoperatören, säger han.

På SKL:s upphandlingsenhet Kommentus, som står bakom det stora ramavtal som Tyresö kommun använt sig av, ser man allvarligt på situationen.

Av det 20-talet kommuner som hittills använt avtalet har Kommentus fått kännedom om att fyra fem fått svårigheter. Samtliga har anlitat Tunstall, enligt SKL Kommentus vd Thomas Idermark.

SKL Kommentus och Myndigheten för delaktighet, som också medverkat i upphandlingen, ska nu granska samtliga nya installationer och i synnerhet Tunstalls arbete.

– Det här företaget har lovat att leverera en tjänst enligt ramavtalet, då ska de också göra det. Vi ska göra vad vi kan för att hjälpa kommunerna, säger Thomas Idermark.

Han menar att trygghetslarmen är en viktig trygghetsfråga och att det då är viktigt att det blir bra.

– Den digitala tekniken är i grunden säkrare än den analoga och tillåter fler funktioner och en mer frekvent övervakning av att larmen fungerar, säger han.

Bara under maj, juni och juli har personalen upptäckt 40 fel.Ann-Kristin Olovsdotter, avdelningschef