Det är en av de där varma sensommardagarna. Vid vattenbrynet i Stensättra betar ett 50-tal kor, några har tagit en siesta. På andra sidan vattnet syns en vacker dunge med ekar. I vattnet lyser ett rosa stråk av vattenpilört.

– För ett år sedan fanns inte det här. Vi hoppas att folk vill komma hit och upptäcka landskapet. Kossorna har ansvar för att hålla det öppet, just nu vill vi att de går runt våtmarken så att kanten blir nästan som en golfbana, det gynnar fågellivet, säger kommunekologen Richard Vestin.

Våtmarken i Stensättra har återskapats under det senaste året. Det var så här landskapet såg ut för länge sedan.

– På väldigt gamla kartor står det "fuktäng". Då förstår man att landskapet har varit blött. På 1800-talet började man dika ut för att få bättre jordbruksmark, men det var framför allt på 1960-talet som man dikade ut hela landskapet, det skulle bara dräneras.

Kommunekologerna Richard Vestin och Nicklas Johansson inventerar nya arter vid den återskapade våtmakren i Stensättra. "Det har blivit en barnkammare för fåglar", säger Nicklas Johansson.

Kommunekologerna Richard Vestin och Nicklas Johansson inventerar nya arter vid den återskapade våtmakren i Stensättra. "Det har blivit en barnkammare för fåglar", säger Nicklas Johansson.

Angie Gray

Många olika vinster

Under de senaste hundra åren har nästan en fjärdedel av den ursprungliga våtmarksarealen försvunnit. Och enligt Natrvårdsverket står utsläpp från utdikade våtmarker för 20 procent av de totala utsläppen i Sverige – mer än hela personbilsflottan.

De senaste åren har våtmarkernas klimatnytta hamnat i fokus och klimataktivister har bidragit till att ordet våtmark nu är bekant för de flesta. Men varför är de så viktiga?

– Att återskapa en våtmark ger en kedja av positiva effekter. Grundvattnet sjunker i Stockholmsområdet och det här är grundvattenbildande. Den binder koldioxid, ökar den biologiska mångfalden och skapar en buffert vid översvämningar. Som en bonus får vi ett vackert öppet landskap, säger Richard Vestin.

Renar vatten

Samtidigt är det komplext att återställa våtmarker och nyttan kan variera beroende på var de finns.

– När man återskapar en våtmark i skogen täpper man till läckaget av koldioxid. Det bildas massor av torv som binder koldioxid. Här är det gammal åkermark och den har inte torv i botten. Vi får en del bindning av koldioxid, men inte i den mängden som i skogen. Den stora vinsten här är att vi ökar den biologiska mångfalden och att vi renar vatten. Våtmarken blir som ett kaffefilter, säger Anders Lönroth (MP), kommunalråd med ansvar för klimat och miljö.

Den återskapade våtmarken framför oss är 7,5 hektar stor – en yta lika stor som 11 fotbollsplaner. Men våtmarken fortsätter uppåt som ett pärlband.

Notan har landat på omkring 6 miljoner och delas av kommunen och Trafikverket, eftersom det är en kompensationsåtgärd för Tvärförbindelse Södertörn. Planen var först att vägen skulle gå här, men den delen har i stället förlagts till en tunnel. När arrendatorerna på Björksättra gård lämnade sitt arrende frigjordes marken. Och fler våtmarker kan det bli.

– Vi håller på med en inventering och tittar på potentialen i var det går att återställa våtmark och vilket värde man får av det, säger Anders Lönroth.

I Stensättra har artrikedomen exploderat. Innan våtmarken återställdes fanns det 18 rödlistade arter här. Nu är det 82, visar kommunens inventering.

– Så fort vi kom hit flög det en gammal havsörn över våtmarken. Den stressar ju upp alla fåglar så det flög upp 40-50 krickor, gräsänder, knipor och vadare. Det är det här som är grejen med sådana här platser, säger Richard Vestin.

Kornas uppgift är att äta gräs och hålla markerna öppna. "Vid strandkanten får det gärna vara som en golfbana. Det är bra för fågellivet", säger Richard Vestin.

Kornas uppgift är att äta gräs och hålla markerna öppna. "Vid strandkanten får det gärna vara som en golfbana. Det är bra för fågellivet", säger Richard Vestin.

Angie Gray