Luddig lag om nyanlända -Lidingöfall åter i rätten

I nästan hälften av länets kommuner får nyanlända inte bo kvar efter två år.
I nästan hälften av länets kommuner får nyanlända inte bo kvar efter två år.
I nästan hälften av länets kommuner tvingas nyanlända flytta efter två år, visar Mitt i:s kartläggning. Nu ska ett Lidingöfall prövas i kammarrätten.
Lidingö är en av kommunerna där bostadskontrakten för nyanlända inte förlängs.

Nu i december gick Rami Saadahs, 34, kontrakt ut på modulboendet för nyanlända i Huvudsta. Det hade då gått två år sedan han anvisades till Solna enligt bosättningslagen, vilken säger att kommunen måste ordna bostad. Solna har valt att erbjuda tillfälligt boende i två år och därefter upphör kommunens ansvar.

– Jag står i bostadskö, men det är 14 års kötid i Solna. Jag har fixat jobb, lärt mig svenska, vad kan jag göra mer för att Solna ska vilja ha mig. Flera andra kommuner förlänger kontrakten, säger Rami Saadah, som jobbar på ett äldreboende och pluggar till undersköterska.

Lag tolkas olika

I bosättningslagen, som kom till 2016, står inte hur länge en kommun måste erbjuda nyanlända bostad. Däremot står det i etableringslagen att kommunen har ett ansvar i två år.

Ska man sätta en gräns som inte är godtycklig så tyckte vi att två år var rimligast.

Lars Rådén (M), kommunalråd Solna

Lokaltidningen Mitt i har kartlagt hur länets kommuner gör. Solna är en av totalt 12 kommuner i länet där nyanlända, som anvisats enligt bosättningslagen, inte får bo kvar i sitt boende efter två år. Hit hör också Lidingö.

I de resterande 14 kommunerna i länet resonerar man annorlunda. I Sollentuna till exempel erbjuder kommunen direkt kontrakt i fyra år, i Botkyrka erbjuder kommunen kontrakt i fem år och i ett flertal kommuner har man individuell prövning.

Fakta

Så gör kommunerna efter två år

Källa: Kommunerna

Lars Rådén (M), kommunalråd i Solna, försvarar kommunens upplägg på två år.

– Det är så länge de tillhör statens etableringsprogram. Ska man sätta en gräns som inte är godtycklig så tyckte vi att två år var rimligast. Vi gör mycket för att hjälpa dem som kommer, men ansvaret ligger sedan hos den enskilde. Vi har ett hundratal nyanlända där kontrakten löpt ut under våren som flyttat till egen bostad.

Tas upp i kammarrätten

Lidingö är en av kommunerna som gör samma bedömning som Solna.

Där finns nu ett fall som ska prövas i kammarrätten, efter att Miljöpartiet på Lidingö överklagat en dom i förvaltningsrättningen som gett kommunen rätt.

– Vi hoppas att beslutet rivs upp, och att det framöver ska göras en individuell bedömning för varje person. Bosättningslagen kom till för att få en bättre integration, och där står det tydligt vilket kommunens ansvar är, men inte när det upphör, säger Patrik Sandström, gruppledare för Miljöpartiet på Lidingö.

Fallet tas troligtvis upp i kammarrätten under första hälften av 2019, enligt kammarrättsrådet Maria Braun.

Fakta

Så har kommunen löst boendet på Lidingö

Rum i Högsätrahuset och Bostadshotellet Kottla, lägenheter från John Mattsson och Lidingö stads fastighets AB samt privat hyresvärd.

Antal anvisade nyanlända per år

År          Länet         Lidingö

2019      2959          92

2018      4931          144

2017      6904          183

2016      6689          171

Kommunen klarar mottagandet 2016 och 2017 och prognosen är att klara 2018.

Så säger lagen

Bosättningslagen trädde i kraft i mars 2016. Den omfattar nyanlända som är klara med asylprocessen och fått uppehållstillstånd.

Nyanlända anvisas till en kommun som bistår med bostad, där den boende själv betalar hyran.

Fördelningen till kommunerna baseras på förutsättningar när det gäller arbetsmarknad och befolkningsstorlek. Man tittar också på det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande i kommunen.

Källa: Lidingö stad, länsstyrelsen