Få nyanlända i Lidingös skolor

Torsviksskolan på Lidingö.
Torsviksskolan. Nyanlända elever fördelas jämnt över skolorna. Men de är få.
Segregationen i Stockholms skolor är stor, visar SVT:s nya kartläggning. På Lidingö är andelen utrikesfödda elever åtta procent - i andra Stockholmskolor är siffran 94 procent.
– Det återspeglar viljan att ta emot fler nyanlända och ta ett större ansvar, säger Patrik Sandström (MP), oppositionsråd på Lidingö.

Andelen elever med utländsk härkomst skiljer sig kraftigt bland Stockholms skolor, visar SVT:s nya kartläggning. Staden har några av landets mest segregerade skolor. Skillnaden kan vara enorm mellan två närliggande tunnelbanestationer. Exempelvis hade 87 procent av eleverna i årskurs 1-9 på Bredängsskolan utländsk bakgrund under 2017/2018.

På Mälardalens skola, ett par kilometer bort, har bara nio procent av eleverna en utländsk härkomst under motsvarande läsår.

MP: Lidingö kan ta emot fler nyanlända

Lidingö är en av de områden i Stockholm där andelen utrikesfödda elever är liten. Åtta procent av ön elever är födda i ett annat land än Sverige enligt SVT:s granskning. Ingen överraskning menar oppositionsrådet  i Lidingö stad, Patrik Sandström, (MP). Men dock ett problem.

– Segregation är alltid ett problem. Vi har drivit att Lidingö ska ta emot fler nyanlända än vad man hittills gjort. Vi anser att vi har förutsättningar för det, säger han. 

Patrik Sandström (MP), vinter

Patrik Sandström, MP.

Amelie Tarschys Ingre (L), utbildningsnämndens ordförande håller med om att segregation inte är bra men menar att Lidingöskolorna jobbar för en bra integration och en jämn fördelning av de nyanlända elever som bor på Lidingö.

– Vi vill ge de elever vi har här den bästa möjliga utbildningen, säger hon.

Så ser segregationen ut

I hela Stockholm har 30 procent av eleverna utländsk bakgrund. Men på 24 av de 220 som fanns med i undersökningen hade över 85 procent eleverna utländska bakgrund under läsåret 2017/18. Åt andra hållet hade 36 skolor tio procent av sina elever med utländsk bakgrund. Skolverket är bekymrade över situationen.

Det här är förstås ingen lätt nöt att knäcka.

Patrik Sandström

Dels för att ökade klyftor påverkar betygen och dels att ungdomar från olika samhällsklasser inte får träffas.

– Man kan se problem ur ett elevperspektiv, skolperspektiv och samhällsperspektiv, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör till SVT.

Nyanlända fördelas jämnt

Patrik Sandström menar att man inom Lidingö stad har gjort goda insatser för att fördela nyanlända elever jämnt mellan öns skolor. Men den låga totalsiffran talar ändå sitt tydliga språk om stadens ambition, menar han.

– Det här är förstås ingen lätt nöt att knäcka. Men det återspeglar viljan att ta emot nyanlända och ta ett större ansvar, säger han.

Han kritiserar till exempel tvåårsregeln som gör att många barn måste avbryta sin skolgång på Lidingö.

– Lidingö skolor har hanterat mottagandet bra. Däremot försvårar uppsägningarna av 40 nyanlända barnfamiljer under 2018 enligt tvårsregeln barnens skolgång. Det riskerar också att förstärka segregationen ytterligare om dessa familjer måste flytta från Lidingö för att få en ny bostad.