”De flesta nyanlända lyckas hitta egen bostad”

Lars Rådén tycker att systemet med tvåårskontrakt fungerar bra.
Lars Rådén tycker att systemet med tvåårskontrakt fungerar bra.
Solna hör till de kommuner som satt en gräns vid två år för nyanlända, sedan är det upp till den enskilde att ordna boende.
– De allra flesta lyckas hitta eget boende, säger Lars Rådén (M).

I Solna får nyanlända bostad i två år, sedan är det upp till var och en och ordna sitt eget boende. Det har det politiska styret bestämt. Tvåårsgränsen har kritiserats av bland annat Vänsterpartiet som anser att det är för kort tid. De vill att nyanlända ska erbjudas förlängning på sina hyreskontrakt, och därefter permanent bostad.

Lars Rådén (M), kommunalråd med ansvar för frågor kring integration, försvarar Solnas upplägg och menar att de 16 personer som nu tältar i Huvudsta hör till undantaget.

– Vi har ett hundratal nyanlända där kontrakten löpt ut under våren som hittat och flyttat till egen bostad, då har de oftast haft det tuffare än de här killarna. Så vi kan konstatera att de flesta lyckas hitta bostad. Även de som bor i modulerna och berörs i höst har i många fall redan hittat bostad. Så det system vi har har fungerat bra hittills.

Andra kommuner är mer generösa. Varför bara två år?

– För så lång tid omfattar etableringsfasen, så länge tillhör de statens etableringsprogram. Ska man sätta en gräns som inte är godtycklig så tyckte vi att två år var det som var rimligast. Vi gör mycket för att hjälpa de som kommer, men ansvaret ligger sedan hos den enskilde. Dag ett när man kommer till Solna får man veta att det är två år som gäller, det framgår i kontraktet också.

På vilket sätt hjälper Solna nyanlända att söka egen bostad?

– De får info och stöd att leta egen bostad. Ansvaret ligger hos den enskilde, men stödet finns och erbjuds alla, sen kan man inte tvinga någon att delta.

Flera bostäder står tomma i modulerna. Varför får de inte bo där så länge?

– Jag kan inte svara på hur beläggningsgraden ser ut, men tvåårsgränsen är lika för alla. Om vi gör undantag för en grupp behöver andra grupper också undantas. Vi har ett åtagande att ta emot ytterligare flyktingar nästa år, tvåårsgränsen är satt så att bostäderna ska räcka för alla.

Vad händer med barnen när familjer sägs upp?

– Vi jobbar hårt med barnfamiljerna och söker aktivt upp dem för att de ska hitta bostadslösningar. Det har fungerat såhär långt, men det kommer vi att få följa noga.

Vad ger du för råd till de som tältar i natt?

– Jag tycker de ska ta hjälp av de stöd de har rätt till och söka sig till socialförvaltningen om det behövs. Men man har också ett stort mått av eget ansvar, så fungerar mottagandet. Man får en rad särskilda insatser, men det finns en tidsgräns för när man ska behandlas som andra svenskar och Solnabor.