Nyanlända lärare ska snabbare få jobb

Stockholms stad satsar på att snabbare få ut lärarutbildade invandrare i jobb.
Stockholms stad satsar på att snabbare få ut lärarutbildade invandrare i jobb.
Staden vill göra det enklare för nyanlända invandrare med lärarbildning att komma i jobb. Nästa år startar ett program för att korta tiden från sju år till två år.

– En winwin-situation, säger skolborgarrådet Olle Burell, (S).

Under de närmaste tio åren är Stockholms stads behov av nya lärare skriande. Stan växer och det blir fler barn samtidigt som många erfarna lärare går i pension. De närmaste tio åren behöver 1100 nya lärare år rekryteras varje år.

Samtidigt finns det både tidigare och nyligen anlända invandrare som kommer hit med lärarutbildning i bagaget. Men det tar alldeles för lång tid för dem att komma ut i jobb, anser skolborgarrådet.

– Det kan ta sex, sju år innan man kommer ut på arbetsmarknaden, säger Olle Burell. Att ägna etableringsfasen åt att lära sig intensivsvenska och att träna som lärare i Stockholms skolor är därför så smart. Då kan man få lärarlegitimation på två år.

Det som gör processen trög är att myndigheter och förvaltningar vill att varje steg ska tas i en viss ordning. Först ska den som kommit till Sverige få uppehållstillstånd, sedan läsa intensivsvenska för akademiker. När den kursen är klar kan man söka validering av sin utbildning och därefter komplettera den. Och i varje steg är det väntetid. Risken är stor att den som under många år hänger i byråkratiskt limbo tappar sitt driv.

Frågan inställer sig varför den här idén inte prövats tidigare.

– Vårt samhälle bygger på höga formaliteter kring rättssäkerhet, ordning och reda. Nu får vi anledning att hitta moderna former för det och därför är jag stolt över att Stockholms stad går före. Använder vi etableringsvasen så här är ju finansieringen redan fixad. Det enda vi hört talas om som liknar är något med sjuksköterskor i Västergötland, säger Olle Burell.

Han hoppas att andra kommuner ska följa efter idén som innebär att 30 personer per termin ska kunna komma med i programmet, alltså 60 om året. Det löser inte lärarbristen men är ett steg på rätt väg, enligt Olle Burell.

– Det är ändå 5 procent av rekryteringsbehovet och vi tror att vi kan skala upp det här om det blir lyckosamt.

Vad gör ni mer för att åtgärda lärarbristen?

– Det behövs ett helt paket för att göra skolan till en attraktiv arbetsplats. Det har varit mycket svartmålning av skolan. Det jag möter när jag besöker våra skolor är skickliga och kompetenta lärare och rektorer och duktiga elever. Och det måste komma ut till unga som väljer yrke att det är en bransch där man kan utvecklas lönemässigt säger Olle Burell och fortsätter:

– Då måste vi lägga in pengar för det i budgeten. Vi har anslagit en högre skolpeng som ska rymma löneökningar. Man måste också veta att man kan utvecklas som lärare. Därför stärker vi samverkan med högskolor och forskning. Och rektorerna ska vara pedagogiska ledare, inte administrativa chefer.

Fakta

5500 nya lärare behövs till 2020

… det innebär att det varje år måste anställas

• 900 grundskolelärare

• 200 gymnasielärare

• 130 fritidspedagoger