Nybyggnationer och nedläggningar har dominerat skoldebatten

Skolan, ett år efter valet
Skolfrågan är en av de frågor som läsarna tycker att Pehr Granfalk (M), Arne Öberg (S) och Solnas övriga politiker måste prioritera.
Satsningar på skolan var en av läsarnas viktigaste frågor inför valet 2018. Debatten under mandatperiodens första år har dominerats både av beslut om skolnedläggningar och den kraftiga utbyggnaden av skolor som planeras.

Inför valet 2018 utsåg vi, med hjälp av er läsare, fem viktiga frågor som de då kandiderande partierna fick svara på. Nu när snart ett år har gått sedan valet följer vi upp hur det gått med löftena från de styrande partierna.

Detta är del 4 och handlar om vad partierna tyckte var de viktigaste satsningarna för Solnas skolor.

Inför valet handlade styrets löften om ökad behörighet till gymnasiet, högre lärarlöner och bättre lokaler genom renovering och nybyggnation. I vintras presenterade den grönblåa majoriteten sin satsning på en ny skolförsörjningsplan, och sedan dess är det lokalfrågan som har dominerat i skoldebatten mellan styret och oppositionen.

Bland annat har nedläggningen av högstadiet i Bergshamra, Tallbackaskolans framtid och planerna på en ny jätteskola i Huvudsta varit heta potatisar.

– Tidigt i mandatperioden presenterade vi satsning på ny skola i Bagartorp och två nya skolor i Huvudsta, en kommunal samt Internationella Engelska Skolan. Och i Råsunda öppnade en skola för ett och ett halvt år sedan. Så det är verkligen en kraftig skolutbyggnad som är på gång och har pågått ett par år, konstaterar kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M).

– Utbyggnaden är helt nödvändigt. Framförallt i Bagartorp är det viktigt att komma i gång så fort som möjligt för att få ett högstadie i det upptagningsområdet, säger han.

Från mandatperiodens första år är Pehr Granfalk annars framförallt nöjd med att skolresultaten så smått har börjat vända uppåt, bland annat när det gäller betygen i årskurs nio och andelen elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen. Han pekar också på att alla elever från höstterminens start har fått rätt till fri daglig läxhjälp efter att fritidshemmens verksamhet överfördes till skolorna.

Majoriteten Solna

Kort efter valet presenterade majoriteten i Solna sin skolförsörjningsplan. Magnus Persson (C), Bernhard Huber (MP) Marianne Damström Gereben (L) och Pehr Granfalk (M).

Man kan alltid vara frustrerad över att det borde gå fortare framåt

Pehr Granfalk

Sedan i fjol har Solna stad jobbat utifrån en strategi för att förbättra kunskapsresultaten. Strategin antogs i barn och utbildningsnämnden 2017 och gäller under hela nuvarande mandatperiod.

 – Vi kommer framöver att fortsatt vara fokuserade på att förbättra kunskapsresultaten. Behöriga lärare, stärkt ledarskap, kompetensutveckling till lärare och pedagoger och fri läxhjälp är några konkreta exempel för uppnå detta. Vi är på rätt väg, men visst kan man vara frustrerad över att det borde gå fortare framåt, säger Pehr Granfalk.

”En ryckig plan”

Pehr Granfalk betonar att det sedan valet har hänt massor inom skolpolitiken. Den bilden delas knappast av oppositionen. Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet menar i stället att skolpolitiken har misskötts. Partierna protesterar mot planerna på den nya kommunala skolan i Huvudsta, anledningen är framförallt placeringen på en gammal bensinmackstomt och skolans tänkta utemiljö. Oppositionen vill också bevara högstadiet i Bergshamra och Tallbackaskolan.

– Vi har sett dåligt förankrade beslut som har skapat dåliga lösningar, vi får inte ihop vad den långsiktiga idéen med deras skoletableringsplan är, planen känns ryckig, säger oppositionsråd Arne Öberg (S).

Vill ge barn tidigare stöd

Och även om oppositionen delar styrets positiva syn på skolresultaten menar man att betygssiffrorna också avslöjar att det i högre utsträckning behövs tidiga insatser till elever som presterar svaga resultat.

– Vi ser i statistiken att de elever som det går sämst för, går det nu sämre för och fler elever halkar efter. Det är ett tydligt tecken på att de som behöver hjälp inte får det, att de tidiga insatserna uteblir, säger tf oppositionsråd Eva Eriksson (S).

Fakta

Så styrs Solna

I valet för ett år sedan blev Moderaterna på nytt största parti. M styr tillsammans med Liberalerna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Dessa har tillsammans 35 mandat i kommunfullmäktige och majoritet i nämnder och i kommunstyrelsen.

Mandatfördelning i Solnas fullmäktige:

  • Moderaterna 19
  • Liberalerna 5
  • Miljöpartiet 5
  • Centerpartiet 4
  • Kristdemokraterna 2
  • Socialdemokraterna15
  • Vänsterpartiet 6
  • Sverigedemokraterna 5
Källa: Solna stad