Rekordmånga dog i t-banan

15 personer dog i tunnelbanan år 2015. Och 27 personer kördes blev påkörda under 2015 – den värsta siffran på 10 år.
15 personer dog i tunnelbanan år 2015. Och 27 personer kördes blev påkörda under 2015 – den värsta siffran på 10 år.
Plattformsväggar skulle göra t-banan säkrare för synskadade som Lennart Karlsson.
Plattformsväggar skulle göra t-banan säkrare för synskadade som Lennart Karlsson.
Plattformsväggar testades i Åkeshov vintern 2014/15.
Plattformsväggar testades i Åkeshov vintern 2014/15.
Rekordmånga dog i Stockholms tunnelbana förra året.

Men nio liv om året kan räddas med plattsformsväggar, enligt SL.

– Vi behöver en nollvision, säger Lennart Karlsson från De synskadades riksförbund.

Tåg och människor rusar förbi Slussens t-banestation. Men med hjälp av ledhunden Soya och käppen kan synskadade Lennart Karlsson ändå navigera på perrongen. Han är ombudsman på De synskadades riksförbund, men även medlem i det många synskadade lite skämtsamt kallar ”de fallnas förening”. Helt enkelt de som någon gång trillat ner på spåren.

– Jag hann inte ens bli rädd. Plötsligt låg jag mellan spåren, men jag fick snabbt hjälp.

Mitt i har granskat SL:s olycksstatistik de senaste tio åren. För tunnelbanans del var 2015 ett mörkt år. 15 personer dog när de blev påkörda av t-banan. Totalt 51 personer – fler än på tio år – blev påkörda av antingen tunnelbanan, pendeln, spårvägen eller lokaltågen. Ungefär hälften av fallen var självmordsförsök.

– Det som ökade under förra året var just självmorden som ökar i hela samhället, säger Lars Eriksson, säkerhetsansvarig på SL.

Även de rena olyckorna ökar stadigt. Enligt Lars Eriksson beror det på att fler olovligt går ner på spåren.

– Många gånger är det folk som tappar något och hoppar ner. Sedan finns det klottrare och folk som gör sina behov, säger han.

Enligt honom arbetar SL med att tidigt identifiera de som kan vara på väg att göra sig själva illa. Något som, trots de dystra siffrorna, det senaste året lett till en dramatisk ökning också av stoppade självmordsförsök.

– Det är det enda man kan göra om man inte väljer tekniska lösningar. Och då är plattformsväggar det effektivaste.

Enligt en utredning från SL från januari i år skulle nio liv om året kunna räddas om plattformsväggar byggdes på alla tunnelbanestationer. Enligt utredningen skulle samhället, utöver minskat lidande, faktiskt också spara 300 miljoner per år på de minskade dödsfallen. Stoppen i t-banan skulle också bli betydligt färre.

De synskadades riksförbund har länge drivit frågan om plattformsväggar och vill att man börjar på T-centralen och Slussen. Socialdemokraterna har nyligen presenterat ett liknande förslag och vill lägga till Gullmarsplan på listan.

– Vi vet att plattformsväggar också skulle minska antalet suicidala försök, säger oppositionslandstingsrådet Talla Alkurdi (S).

Vintern 2014-15 testades en rad olika plattformsväggar i Åkeshov och nu föreslås, i SL:s utredning att fler väggar ska sättas upp. Trots det var väggarna inte med i alliansens budget som spikades i juni. Enligt trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) väntar man fortfarande på mer information. Han hoppas på ett förslag till hösten.

– Rapporten har lagts till grund för djupare utredningsarbete. Det är viktigt att man inte på förhand bestämmer sig för vilken teknik som är bättre, säger han.

Han menar också att plattformsväggar på bara några få stationer kan flytta runt problemet.

– När vi bygger plattformsväggar på de nya stationerna i Citybanan krävs det även att regeringen tar sitt ansvar för järnvägen där de flesta olyckorna med dödlig utgång sker, säger han.

Ingen nollvision för kollektivtrafiken

Politikerna vill att fler åker kollektivt. Men hur säkert är det? Statistiken visar på färre olyckor – men att mörkertalen är stora.

Exakt hur många som skadar sig varje år i kollektivtrafiken är svårt att svara på. Bara ett fåtal av olyckorna rapporteras till polis eller sjukvård. När det gäller bussar rapporterades 200 olyckor förra året. Det handlar om allt från kollisioner med fotgängare och cyklar till fallolyckor inne på bussarna.

Men situationen har förbättras. Två år tidigare skadades ungefär 70 fler i busstrafiken. Enligt SL har förarna fått utbildning i att köra mindre ryckigt. Man har också, i samarbete med Stockholms stad, försökt förenkla trafikmiljön med exempelvis fler bussfiler. Det verkar ha gett effekt.

– Tidigare har bussar varit tvungna att hacka sig fram och tvärnita. Där har vi sett ett tydligt trendbrott, säger trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M).

Man kan också skada sig på andra sätt, exempelvis klämma sig i spärrarna, en het fråga när spärrarnas hastighet höjdes i mitten av förra året för att stoppa plankare. Men trots förändringen var klämskadorna färre under 2015 än året innan – 45 respektive 60.

Faktum kvartstår: Många skadar sig i SL:trafiken varje år. Inom vägtrafiken har det länge funnits en så kallad ”nollvision” – ett mål att ingen ska förolyckas.

Behöver SL en nollvision för att minska olycksfallen?

– Att slänga ur sig retoriska formuleringar utan resurser och handling tror jag inte på. Tittar man på vägtrafiken vet man att mitträcken minskar olyckorna drastiskt. Ändå finns de inte på alla vägar. Det viktigaste är att man backar upp det man säger. Jag har en nolltolerans när det gäller skador, olyckor och risk för våld och brott, säger Kristoffer Tamsons.