Min lokala hjälte

Öar av plast håller sjön ren

Reningsverket vid Rönningesjön har tagits ur drift.

Nu har det ersatts av gamla PET-flaskor och blomplantor.

– Vi har använt oss av en ny metod som vi är först med i Sverige, men den är väl beprövad i USA. Där har man använt den här tekniken i tio år på platser med ett klimat som liknar Sveriges, säger Björn Widman, VA-chef i Täby kommun.

Björn Widman pratar om de konstgjorda öar som har placerats ut i Rönningesjön och som invigs i dag. Öarna ska både se ut och fungera som grönskande våtmarker.

Men i själva verket är de gjorda av gammal plast.

– Öarna består av återvunna PET-flaskor som man har borrat hål i. I hålen sätter man sedan plantor som tar upp och binder näringsämnen som finns i vattnet, berättar Björn Widman.

Öarna ska helt ersätta den gamla anläggningen som renade Rönningesjöns dagvatten. Medan man tidigare använde sig av kemikalier ska nu de flytande våtmarkerna räcka för att Rönningesjön inte ska växa igen.

– Reningseffekten blir faktiskt större med den här metoden, säger Björn Widman.

Andreas Jacobs är dagvattenansvarig i Täby kommun och den person som har utvecklat den nya anläggningen. Han menar att våtmarkerna utöver den renande effekten även är bra för djurlivet.

Om allt är positivt med den här metoden, varför används den inte överallt?

– Det vanliga är att man bygger dammar och skapar en minisjö i sjön som får ta upp all fosfor och bli överväxt. Sådana dammar har vi på flera platser i Täby också och de är lite billigare att bygga. För oss passade det perfekt att ersätta reningsverket med flytande våtmarker eftersom vi blev av med stora driftkostnader samtidigt, säger Andreas Jacobs.

Investeringen ska ha kostat ”några hundra tusen”. De pengarna räknar kommunen med att få igen redan under reningsverkets första år eftersom den tidigare anläggningen hade en årlig driftkostnad på närmare en halv miljon kronor.

Fakta

Fosforn ”äts upp” av öarna

Den största anledningen till att de flytande våtmarkerna fungerar renande är själva öarna av plast – inte plantorna.

Öarna är porösa, vilket gör att många fler mikroorganismer kan växa där än på en plan yta.

Mikroorganismerna tar upp fosfor och ”äter upp den”.

Källa: Andreas Jacobs, Täby kommun