Ödsligt torg ska fyllas av liv

Brunkebergstorg ska bli en ”levande plats i city”. Det är i alla fall vad Stadshusmajoriteten vill.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) tror att nya gatusträckningar, bostäder och mer kultur kan få det ödsliga torget att leva upp igen.

För 150 år sedan var Brunkebergstorg en av stans mest fashionabla adresser och kantades av vackra byggnader som de Folckerska och Dybeckska husen. Där Riksbanken ligger i dag hade Telegrafstyrelsen sitt kontor och över torget svävade det så kallade Telefontornet med NK-klockan högst upp.

Här låg Hotell Gillet och mellan 1926 och 1969 också Odeonteatern, där Povel Ramel på 50- och 60-talen spelade sina Knäppupp-revyer. Torget blev ett nöjescentrum och till folklivet bidrog också att flera busslinjer stannade här.

Men på 60-talet jämnades nästan alla gamla fastigheter runt torget med marken för att ersättas av Hotell Sergel Plaza, Riksbanken, Swedbanks kontor och Gallerian. Bara en av de gamla byggnaderna finns kvar, Brunkhalsen 5 från 1899. Där fanns från början både bostäder och kontor, men i dag är det helt kontoriserat.

– De som bor i citykärnan är väldigt få. Tanken är att de ska bli fler. 1960 hade stan ungefär lika många invånare som nu. Men man bodde trångt. Sedan kom citysaneringen och innerstadsbefolkningen flyttade utanför tullarna. Jag tror det drabbar oss fortfarande. Det bor fortfarande för få i city, säger Madeleine Sjöstedt.

Att gjuta liv i det ogästvänliga torget har stått på politikernas att göra-lista i flera år. Men ännu finns inga konkreta förslag på hur det ska gå till. Fastighetsägarna runt Brunkebergstorg ska diskutera frågan med staden. En sak kan Madeleine Sjöstedt dock lugna stockholmarna med: det är inte nödvändigtvis mer shopping och fler gallerior som ska åstadkomma uppryckningen.

– Jag läste just en avhandling från Arkitekturhögskolan som gick ut på att en plats bestäms av hur många människor som kan nå den och hur länge de stannar. Shopping är bara en del av hur man gör platsen attraktiv. Och vi vet att nöjesliv, restauranger och kultur hör till det som kan dra folk.

Exakt vilken sorts kultur det rör om kan hon ännu inte säga. Men en tanke är att öppna upp husen i gatuplanen och fylla dem med krogar och nöjesinrättningar. ­Redan har hon fört diskussioner med Stadsteatern, vars scen­ingång vetter mot torget, om en restaurang i den delen av huset.

– Många människor rör sig över torget, men det är få som stannar, konstaterar Madeleine Sjöstedt som tycker att Brunkebergstorg är en otillgänglig plats med fantastiskt läge.

Ändå – de nya byggnader som står där sedan 40 år kan inte med den bästa vilja i världen beskrivas som inbjudande.

– Vi kan inte få inte tillbaka torget som det en gång var. Men det här är en alldeles för viktig plats för att bara låta stå. Och Riksbanken tycker jag är ett fantastiskt hus, en av våra finaste byggnader. Men det ser man inte nu.

Vi vet att nöjesliv, restauranger och kultur hör till det som kan dra folk.Madeleine Sjöstedt (FP) kulturborgarråd

Fakta

Torget lockade de främsta arkitekterna

Brunkebergstorg fick sin trekantiga form i början av 1800-talet.

1807 blev torget stenbelagt och runt det uppfördes stenhus ritade av tidens mest framgångsrika arkitekter. Det Folckerska huset från 1822 ska ha ritats av Fredrik Blom och det Dybeckska huset av stadsarkitekten Axel Nyström, som också ritade Brunkebergs hotell.

1930 flyttade Telegrafstyrelsen in i Hotell Brunkeberg.

Redan i början av 1900-talet flyttade banker som Göteborgs Bank, Nordiska Handelsbanken och Skånska banken hit.

Här fanns också gallerier, till exempel Färg och Form.