Förra året inkom totalt 39 886 orosanmälningar för barn och unga i åldrarna noll till 20 år i Stockholms stad. Detta innebär en ökning med cirka nio och en halv procent jämfört med föregående år, vilket är den största årliga ökningen sedan 2017.

– Vi väljer att se det positivt. Det behöver inte betyda att fler barn far illa, utan vi tror att det handlar om att vi fångar ett större mörkertal, säger Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd.

Digitala anmälningar

En av anledningarna till att antalet anmälningar har ökat bedöms vara för att staden införde möjligheten till digitala anmälningar vid oro för barn 2023. Tidigare behövde anmälare skriva ut ett formulär och posta det.

– Det var stenåldern. Nu har vi digitaliserat orosanmälningarna vilket även har gjort det enklare att vara anonym.

Under fyra månader, september till och med december, inkom det över 3 500 orosanmälningar via den digitala tjänsten. Av dessa digitala orosanmälningar var över 1 700 från skolan och cirka 900 från privatpersoner.

Ökad medvetenhet

Ojanne pekar även på andra möjliga orsaker till ökningen. Sedan barnkonventionen blev lag har fler myndigheter och organisationer blivit bättre på att göra orosanmälningar, menar han.

Dessutom tror han att samhällsdebatten om ungdomskriminalitet har ökat allmänhetens medvetenhet.

Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad.

Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad.

Johannes Ang

För att förbättra processen har man samarbetat med polisen om hur man skriver orosanmälningar korrekt och varför det är viktigt, säger Ojanne.

– Det är viktigt att orosanmäla även om någon annan redan har gjort det. Om skolan, fotbollslaget och polisen gör det så blir det lättare för socialsekreteraren att identifiera var det brister någonstans.

Ett utvecklingsområde

I solklara fall har det alltid skrivits orosanmälningar av polis och sjukvårdspersonal, säger Ojanne. Men vid gränsfall har mycket pappersarbete ibland avskräckt från att anmäla.

Han ser förskolan som ett utvecklingsområde, där det kommer in relativt få anmälningar i förhållande till hur många barn de träffar. I skolan ser man en högre benägenhet att anmäla, enligt honom.

– Vi kommer att fortsätta arbeta för att sänka trösklarna och utbilda så att vi får in alla de orosanmälningar som vi bör få in.