Min lokala hjälte

Oku var vilse under jord

Birgitta Lindström visar en av brunnarna intill Skarpnäcks koloniområde där brandkåren klättrade ner i första vändan, utan att hitta Oku.
Birgitta Lindström visar en av brunnarna intill Skarpnäcks koloniområde där brandkåren klättrade ner i första vändan, utan att hitta Oku.
Oku är en 14 år gammal ­japansk Shiba
Oku är en 14 år gammal ­japansk Shiba
Hunden Oku smet in i en vägtrumma vid Skarpnäcks koloniområde och försvann.

I fyra dygn irrade tiken runt i det mörka tunnelsystemet utan mat.

Ägaren Birgitta Lindström hade gett upp hoppet – men i fredags hissades hunden upp levande ur en brunn.

– Jag är naturligtvis så lättad att hon kommit upp ur detta helvete. Jag har pussat och kramat henne. Men hon ligger på intensiven, så vi vet inte riktigt hur utgången blir än, säger Birgitta Lindström, när Lokaltidningen Mitt i når henne efter räddningsaktionen.

– Hon har stått och gått och suttit, utan att ligga ner. Så hon har feber, skakar och har väldigt ont i sina muskler, berättar Birgitta.

På fredagsförmiddagen skickade Stockholm vatten ner en radiostyrd kamera i tunnlarna för att söka efter hunden. Alla trodde då att hunden var död, eftersom den varit borta i flera dagar. Men som genom ett under återfanns hon under jord vid Skarpnäcks sportfält.

– Vi hittade hunden ungefär 300 meter in i systemet. Hon stod där i dagvattnet, precis under brunnsluckan, berättar Morat Malm, ­arbetsledare för Stockholms vatten.

Räddningstjänsten gick ner i brunnen och lyckades få upp henne ovan jord. Där väntade djurambulansen som tog henne till Bagarmossens djursjukhus. Då hade Oku upplevt de mest dramatiska dagarna i sitt 14 år långa liv.

Det var redan på midsommaraftonen som hunden rymde. Birgitta Lindström hade varit på besök hos en väninna när Oku sprang i väg. Birgitta sprang efter, men hann inte i kapp.

– Jag tänkte att hon skulle komma tillbaka, men det gjorde hon inte.

Birgitta letade, satte upp lappar i området och på måndagsmorgonen såg en privatperson hur Oku slank in i vägtrumman under Gamla Tyresövägen. När Birgitta Lindström kom dit försökte hon själv gå in i trumman för att leta, men det var för mörkt och trångt.

Hon slog larm till polisen som ryckte ut, men de kunde inte göra något. Hon ringde då i panik till kommunen, och bollades runt till olika personer, innan hon till slut fick hjälp av Skarpnäcks parkingenjör Mats Berglund.

Han fick räddningstjänsten att rycka ut och ringde till Stockholm vatten för att få reda på hur ledningarna gick. Brandkåren klättrade ner på stegar i två brunnar lite längre bort och lyste, men tyvärr fann de ingenting.

Liksom Birgitta Lindström ifrågasätter Mats Berglund att trumman saknade galler.

– Det var inte bra, det kunde ju ha varit ett barn som tagit sig in där, säger han.

Morat Malm vet inte varför gallret saknades. Han misstänker skadegörelse av ”äventyrare” som ser det som en sport att bryta sig in i tunnlar.

– Men nu finns det på plats.

Varför skickade ni inte ner en kamera på en gång?

– Eftersom jag fick beskedet att insatsen var avblåst och att det nog inte fanns något mer att göra.

Fast med facit i hand borde ni väl ha gjort det?

– Absolut, det hade inte gått redan på måndagen, men på tisdagen eller onsdagen hade vi kunnat göra det.