Om bostadsbristens vinnare

Marknadshyror är ingen lösning på bostadsbristen, säger Ola Andersson. Folk skulle antingen bli bostadslösa, extremt trångbodda eller tvingas flytta långt från stan. Attefallhusen kallar han ett ”brådstörtat utspel”.
Marknadshyror är ingen lösning på bostadsbristen, säger Ola Andersson. Folk skulle antingen bli bostadslösa, extremt trångbodda eller tvingas flytta långt från stan. Attefallhusen kallar han ett ”brådstörtat utspel”.
Det finns en lösning på bostadskrisen och den heter varken marknadshyror eller Attefallhus. Arkitekten Ola Andersson levererar i sin nya bok en bredsida mot politikernas oförmåga att ge stockholmarna tak över huvudet.

”Hitta hem” heter den och Ola Andersson hoppas att den kan bli sommarläsning för alla som brottas med det förtvivlade läget på stans bostadsmarknad. Här reder han ut samband som han antagligen ser klarare än alla som har starka ekonomiska intressen i frågan.

– Syftet är att förklara vad bostadsbristen beror på. Den är ju ingen hemsökelse utan beror på hur kommunalpolitiken har bedrivits.

Vi sitter på hans arkitektkontor på Sibyllegatan, i ett hus som en gång byggdes för Stockholms arbetarhem. Här trängde förr hela familjer ihop sig i ettor och tvåor. I dag gör bostadsbristen att samma sak är på väg att upprepas. Ola Anderssons kontor får allt oftare i uppdrag att rita om lägenheter till familjer som inte har råd att köpa större bostad.

Att stan har vuxit ur sin kostym var uppenbart redan när han för 15 år sedan började intressera sig för hur bostadsförsörjningen skulle lösas. Prognoserna om en tillväxt på 600 000 personer till år 2019 fanns svart på vitt, men innebar ändå inte att ett intensivt bostadsbyggande tog fart.

I stället har byggtakten legat och puttrat på dryga hälften av vad som skulle motsvara behovet. Sedan Alliansen tillträdde har marktilldelningen motsvarat 3 500–4 000 bostäder om året, drygt hälften av de 7 500 som behövs för att stilla efterfrågan.

När Ola Andersson reder ut varför visar han hur många intressen som tjänar på bostadsbristen. Högt belånade bostadsrättsägare vill inte ha sjunkande bostadspriser eftersom deras lån kan överstiga lägenhetsvärdet.

– Det tror jag är en stor underliggande orsak till det motstånd som yttrar sig i lokala opinioner. De som är på toppen av sin bostadskarriär har också ett intresse av fortsatt bostadsbrist.

Den som säger nej till nybyggen i grannskapet kan protestera under planprocessen. Men den som saknar bostad saknar den plattformen.

Byggherrarna vill hålla priserna uppe och bygger därför inte så mycket som behövs. Bankerna tjänar pengar på höga lån och fastighetsägarna kan se värdet stiga på sina hus utan att anstränga sig.

faktum är att även staden kortsiktigt tjänar på den. När priserna hålls uppe på mark rullar miljardbelopp in i stadens kassa och kommunalskatten hålls nere. Den är i dag landet fjärde lägsta.

– Om man ser kommunen som ett bolag är det en ganska självklar strategi. Håller man tillbaka bostadsbyggandet stiger priserna. Då stiger också priserna på kommunens mark.

Men staden är inte ett bolag. Den finns för att tillgodose medborgarnas rättigheter och behov. Däribland rätten till bostad, som Ola Andersson påminner om finns inskriven i grundlagen.

I stället ser han att stadens mark- och bostads­politik att höginkomsttagare gynnas medan de som tjänar mindre till slut pressas ut ur stan.

Fakta

Så kan bostadskrisen lösas enligt Ola Andersson

Gör detaljplaner för många bostäder i stället för några få i taget.

Låt alla som vill bygga få göra det, inklusive bostadsrättsföreningar som vill bygga sina egna hus. I dag domineras marknaden av fyra stora byggherrar och bara ett 30-tal får köpa mark av staden. Då hålls priserna uppe.

Förtäta i ytterstan och bygg längs de spår och stationer som redan finns.

Gör verklighet av översiktsplanen från 2010. Planen pekar ut byggen i ett område som sträcker sig i en båge från Bällsta i nordväst till Björkhagen i sydost.

Skilj allmänintresse från enskilda intressen. Det är enligt Ola Andersson ett allmänintresse att bevara kulturhistoriskt intressanta hus, men ett särintresse att vilja ha bevarad nyttjanderätt till skogsdungen utanför knuten.