Omdiskuterat galler kan försvinna

Nu ska trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen avgöra om gallret vid Stadsarkivet är exkluderande eller inte.
Nu ska trafikkontoret och stadsdelsförvaltningen avgöra om gallret vid Stadsarkivet är exkluderande eller inte.
I våras monterades ett galler vid trappan till Stadsarkivet. Syftet var att hindra hemlösa och tiggare att ta skydd under trappan.

Men nu kan gallret och annan exkluderande design tas bort.

Under några år har exkluderande design blivit allt vanligare. Det innebär att offentliga miljöer utformas på ett sätt som gör att de blir otillgängliga för hemlösa, tiggare och utslagna. Parkbänkar kan exempelvis få en lutning eller ett armstöd i mitten så att det inte går att ligga på dem och en mur kan förses med järnrör så att den inte kan användas som sittplats.

I våras blev det debatt om ett galler på Kungsholmen. Trappan från Kungsholmsgatan till Kungsklippan och Stadsarkivet försågs med ett galler för att hindra hemlösa att övernatta under trappan. Arvid Vikman (S), ordförande för stadsdelsnämnden, sa till Lokaltidningen Mitt i att gallret sattes upp för att öka tryggheten för dem som bor i området.

Men nu lever gallret och annan exkluderande design farligt. I stadens budget för nästa år får stadsdelsnämnderna i uppdrag att inventera och ta bort exkluderande design.

– Vi vill bygga en stad som är till för alla, då ska vi inte ha hinder som utestänger människor. Exkluderande design är inte värdigt en stad som arbetar för att motverka diskriminering, säger Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd.

Kan du se några fördelar med exkluderande design?

– Nej. Det kan förstås finnas säkerhetsmässiga skäl till att det är olämpligt att vistas på en plats och då kan det såklart vara positivt att hindra människor från att vara där.

Huruvida gallret på Kungsholmen ska räknas som exkluderande design eller kan Daniel Helldén inte svara på.

– Det är upp till trafikkontoret i samarbete med stadsdelsförvaltningarna att avgöra det. Arbetet ska påbörjas nästa år, men när det är klart kan jag inte säga.

Arbetet med att inventera och ta bort exkluderande design berör bara mark och fastigheter som staden äger. Privata tomt- och fastighetsägare kan med andra ord även i fortsättningen använda sig av exkluderande design. På Centralstationen finns exempelvis järnrör på en mur i syfte att hindra människor att sitta på den.