Löftet om en öppen graffitivägg i Solna kom från Vänsterpartiet och i våras togs beslutet om att uppföra minst en sådan.
Nu pågår utredning.
– Det handlar om att hitta rätt plats och se hur väggen kan uppföras rent tekniskt. Hantering av burkar, att väggen inte är för nära vatten, sådana saker, säger Sandra Lindström.
Tanken är att involvera lokala graffitimålare. Förhoppningen är att väggen kan vara på plats under 2024.
Osäkert om effekt
Förutom att skapa ett färgglatt element i stadsmiljön som alla får tillgång till, menar Vänsterpartiet att graffiti i ordnade former minskar klottret.
Enligt Moderaterna och Kristdemokraterna, som röstade nej till väggen, ökar det tvärtom klottret och bidrar till förfulning.
Så vad säger forskningen? Varken bu eller bä egentligen.
Enligt Brottsförebyggande rådet saknas det ännu vetenskapliga studier kring lagliga väggar, det går alltså inte att säga om det alltid leder till ökat eller minskat klotter.
I en rapport som Brå publicerat på sin hemsida framgår att en laglig vägg i Nacka ledde till att klottret i närområdet minskade med 46 procent, för att sedan öka igen när väggen stängdes.
Het debatt när klottret ökar i stan
Klottret ökar igen.
Nu kräver oppositionen nolltolerans. Snabbare sanering, anmälningsplikt och en särskild "klotterjour" finns på önskelistan.
Från styrande håll ifrågasätts nyttan med åtgärderna.
Föräldraledige Råsundabon Petter Wetterling rastar ettåriga dottern Agnes på Skytteholmsparkens lekplats.
Här och var syns klotter i form av tags.
– Det ser tråkigt ut, men det stör mig inte jättemycket. Men jag blev rätt irriterad för ett tag sen när vår förening just gjort en fasadrenovering och hela väggen blev nedklottrad nästan direkt. Så onödigt, säger han.
Solna stad klottersanerar på allmänna platser, väggar som tillhör staden, gångtunnlar, offentliga gator och torg och kommunala byggnader.
Och nu ökar klottret igen. Under 2022 anmäldes drygt 1 300 fall av klotter.
– Dels är det anmälningar från Solnabor och andra som befinner sig här, dels har vi en ronderingsbil som är ute och tittar efter bland annat klotter, säger stadsmiljöchef David Nordin.
Policyn är att klottret ska vara väck på tre arbetsdagar, en tidsgräns som staden nästan alltid klarar, enligt Nordin.
– Är det stötande innehåll så åtgärdas det snabbare. Vi åker ut på alla anmälningar som kommer in. En ren stadsmiljö är en del av kärnverksamheten och i det ingår klottersanering.
"Har eskalerat"
Men den politiska oppositionen är bekymrad.
Moderaterna är ett av flera partier som vill att staden ska "höja ambitionsnivån" för att stoppa klottret.
– Många Solnabor har hört av av sig och reagerat på att det blivit mycket klotter och skadegörelse. Jag upplever själv att klottret har eskalerat på senare tid, säger Veronica Nordström (M) i tekniska nämnden.
– Klotter förfular stadsmiljön och skapar otrygghet. Som småbarnsmamma ser jag ofta klotter på lekplatser i centrala Solna och Råsunda, vad skickar det för bild för unga och barn?
Klotterjour föreslås
Oppositionen vill korta tidsgränsen för hur snabbt saneringsteamet är på plats efter en anmälan, från tre arbetsdagar till 24-48 timmar.
Klotter vid Skytteholms IP.
Stefan Källstigen
En "klotterjour" för enklare felanmälan, samverkan med privata fastighetsägare och en rutin att polisanmäla klottret, behövs också anser Veronica Nordström.
– För oss är en snygg och trygg stad prioriterat. Solnabor förväntar sig det. Till slut blir det så att invånare flyttar från kommunen om det upplevs för otryggt.
"Dubbelt så dyrt"
Tekniska nämndens ordförande Bernhard Huber (MP) tonar ned problemet.
– Vi har många utmaningar i stadsmiljön men vad gäller just klottersanering upplever jag inte att det behövs någon ambitionshöjning.
En snävare tidsram för sanering än rådande, tre arbetsdagar, skulle innebära en rejäl, och omotiverad, budgetökning, menar Huber.
– En gräns på 48 timmar innebär en hel del helgarbete och då skulle vi behöva anlita externa entreprenörer. Det skulle säkert bli dubbelt så dyrt.
Mest tags i tunnlar
Han påpekar att tidsramen för sanering ju bestämdes under M-styret, och att klottret faktiskt minskat på längre sikt.
Tveksamt om förslagen ens skulle ge effekt, säger han.
– Vid storskalig skadegörelse polisanmäler vi men klottret består framför allt av taggar och liknande i gångtunnlar. Att göra dagliga anmälningar om enskilda taggar ser jag inte nyttan med. Polisen har begränsat med resurser och de bör man hushålla med.
Vi åker ut på alla anmälningar som kommer in. En ren stadsmiljö är en del av kärnverksamheten och i det ingår klottersanering.
Klotter, tags och graffiti – vad är vad?
Klotter - olovlig skadegörelse i form av målningar, klistermärken och ristningar
Tag - kombinationer av olika bokstäver som ofta används som signaturer
Graffiti - motiv som uppförs i konstnärligt syfte på ytor i det offentliga rummet. Räknas som skadegörelse om den målas utan tillåtelse på annans egendom.
Laglig/öppen vägg - avgränsat område där det är lagligt att måla
Muralmålning - väggmålning som utgör en integrerad del av rummet eller byggnaden.
Handlingsplan för minskat klotter, Stockholms stad
2,7 miljoner kronor
Solnas så kallade OSA-team sanerar större delen av klottret på offentlig plats.
Saneringen kostar 2,7 miljoner kronor per år och är oberoende av antalet insatser. I summan ingår att åtgärda andra saker så som nedskräpning, trasiga bänkar och att felanmäla i stadsmiljön.
Antal klotteranmälningar i Solna har förvisso ökat senaste året, men backar man några syns en minskning.
2019: 1 987
2020: 1 730
2021: 1 007
2022: 1 333
Solna stad
Tagsen i lekparken i Skytteholm stör inte Petter Wetterling och dottern Agnes nämnvärt, däremot nedklottrade fasader.
Stefan Källstigen
Klotter i stadsmiljön skapar debatt i Solna
I Malmö rapporterades motsatt effekt där fasader och material i närheten av den lagliga väggen i Folkets park utsattes för ökad skadegörelse.