Ön full av klotter trots policy om nolltolerens

Klottersaneraren Thomas Lind tar bort klotter från Lidingö stads anläggningar. ”Jag bor på Lidingö själv och vill ju ha en klotterfri ö”, säger han. <b> </b>
Klottersaneraren Thomas Lind tar bort klotter från Lidingö stads anläggningar. ”Jag bor på Lidingö själv och vill ju ha en klotterfri ö”, säger han. <b> </b>
”Jag har minst fem jobb om dagen på Lidingö”, säger klottersaneraren Thomas Lind som själv bor på ön. &lt;b&gt; &lt;/b&gt;
”Jag har minst fem jobb om dagen på Lidingö”, säger klottersaneraren Thomas Lind som själv bor på ön. <b> </b>
LT hittade klotter på 120 platser på Lidingö, trots att kommunen tillämpar nolltolerans.

Brister i inrapportering och att alla fastighetsägare inte sanerar gör att klottret blir kvar. Men nästa år utlovar kommunen bättre bevakning.

På Fortums anläggning i Käppala finns en graffitimålning som funnits där i flera år. Kenneth Johansson, chef för Fortum regionnät Stockholm säger att han inte känner till det.

– Jag har inte hört talas om det, men det är klart att om det är så att det har suttit uppe i flera år så är det inte bra. Det måste vi ta tag i, säger han.

Klottersaneraren Thomas Lind från Liselotte Lööf-företagen är ute och sanerar klotter varje dag på Lidingö, men många platser får han inte röra.

Det gäller de som ägs av privata fastighetsägare och även Fortums inlåsta högspänningsanläggningar.

Särskilt två klottersignaturer förekommer väldigt ofta just nu enligt honom, men även många andra klottrar.

– Jag har minst fem jobb om dagen på Lidingö. Mycket på skolor, där de gärna vill skriva könsord, säger han.

Lidingö stad har en policy att klotter på skolor ska bort inom 24 timmar. Ute i gaturummet gäller också nolltolerans, men där är den svårare att upprätthålla.

Förra fredagen körde vi runt med Lidingö Tidnings bil och räknade platser där klottrarna varit. Under två timmar såg vi klotter på 120 olika platser. Ett antal olika signaturer förekom.

Paula Jagric, samordnare för Lidingö stads arbete med att förebygga brott medger att klottret är ett svårbekämpat problem.

– Jag förstår upplevelsen att klottret har ökat, men det är rent faktiskt ingen ökning. Jag skulle nog säga att vi har varit lite sämre på att sanera i år.

Inrapporteringen kommer från allmänheten och grannsamverkansbilen och Paula Jagric säger att man är väldigt beroende av de upplysningarna för att man ska kunna hantera problemet.

Lidingö var ännu mer nerklottrat omkring 2006 då staden antog en policy om nolltolerans och stängsel sattes upp och häckar planterades i förebyggande syfte, vilket minskade problemen.

Även i dag kan man se att vissa miljöer drar till sig klottrare. Förutom Fortums inlåsta stationer gäller det ödehus som före detta Ica Tryffeln, de två ödehusen på Mjölksurrevägen i Skärsätra och övergivna Centralvägens stationshus.

Alla dessa ägs av privata fastighetsägare.

– Jag tycker ändå de har varit bra på att gå dit och måla över när vi har påtalat klottret, säger Paula Jagric om ödehusen i Skärsätra.

Thomas Lind letar efter klotter och får betalt för allt han sanerar på anläggningar som tillhör Lidingö stad samt Fortums elskåp, men han har egentligen bara uppdrag att sanera, inte att leta efter klottret.

Problemet i dag är att ingen har det ansvaret.

– För mig skulle det mest effektiva vara att vi ronderade ett område och tog ett gatuhörn i taget. Det går inte att vänta på att allmänheten ska anmäla, säger han.

Även klotterskydd är en metod som staden i dag inte använder, som skulle kunna göra vissa ytor lättare att hålla klotterfria och ge en miljövänligare sanering.

Polisen har svårt att fånga klottrarna, då dessa måste tas på bar gärning.

Men Paula Jagric lovar att staden ska blir bättre på att rapportera in klottret nästa år, då en entreprenör ska få i uppdrag att även aktivt söka efter klotter.

– Vi ska att ta ett större ansvar för att det verkligen blir klotterfritt, säger hon.

Fakta