Ont om platser för nyanlända elever

Eleverna på Hammarbyskolan Södra som läser svenska som andraspråk är från Syrien, Ukraina, Afghanistan och Vietnam.
Eleverna på Hammarbyskolan Södra som läser svenska som andraspråk är från Syrien, Ukraina, Afghanistan och Vietnam.
Mariia Nikitina från Ukraina, Daryoush Nouristani från Afghanistan och Alaa Al-Ahmed från Syrien tycker att skolan kan vara svår – men också väldigt rolig.
Mariia Nikitina från Ukraina, Daryoush Nouristani från Afghanistan och Alaa Al-Ahmed från Syrien tycker att skolan kan vara svår – men också väldigt rolig.
Alaa Al-Ahmed, Mariia Nikitini och Najib Alizad lyssnar noga under lektionen i svenska som andraspråk.
Alaa Al-Ahmed, Mariia Nikitini och Najib Alizad lyssnar noga under lektionen i svenska som andraspråk.

Flera av stadsdelens skolor börjar få svårt att hitta plats för nyanlända elever. Hammarbyskolan är en av dem som snart har fullt.

Men med engagemang och stöd från skolan har eleverna drömmar om framtiden.

Eleverna i svenska som andraspråk på Hammarbyskolan Södra pratar om drömmar. Drömmar om framtida jobb och om vad de vill bli när de växer upp.

– Jag vill bli kläddesigner och bo i Stockholm, säger 12-åriga Mariia Nikitina från Ukarina. Hon har varit i Sverige i ungefär ett år.

Daryoush Nouristani, 15 har varit här kortare tid. Det var tre månader sedan han kom ensam från Afghanistan.

– Jag vill tävla i fighting i MMA. Men jag vill också åka tillbaka till Afghanistan, säger han.

Daryoush och klasskompisen Alaa Al-Ahmed från Syrien har båda flytt ensamma från sina hemländer. Alaa Al-Ahmed, 15, bodde först i fyra månader i Turkiet innan han kom till Sverige.

– Jag har varit i Sverige i fem månader. Det var svårt i början, men det är bättre nu. Men jag tänker ofta på min familj, säger han.

Trots allt mörkt de har varit med om skrattas det mycket under lektionen. Men gruppen jobbar också hårt, särskilt med att lära sig svenska.

– Jag tycker om skolan, men det är svårt. Mest gillar jag svenska och matte. NO förstår jag inte så mycket av än. Det är svårt att förstå svenskan där, säger Alaa Al-Ahmed.

Gruppen på åtta elever ses flera gånger i veckan och har lektioner i svenska som andraspråk. Annars är de integrerade i olika klasser i femman och sjuan.

– Hur fort de lär sig beror mycket på vilken skolbakgrund de har. En del kan knappt stava på sitt modersmål och vissa har varit ifrån skolan en längre tid för att de har flytt från krig, säger språkläraren Katri Ulfvebrand.

Många av de nyaste eleverna talar dari, den variant av persiska som talas i Afghanistan. De elever som varit längre i Sverige hjälper de nyare med att tolka ibland.

– Vi använder oss av mycket miner och gester, och ibland även lite engelska, säger Katri Ulfvebrand.

Hammarbyskolan har under terminen tagit emot fler nyanlända elever jämfört med tidigare år. Men i stadsdelen är fördelningen på de nyanlända eleverna ganska ojämn. Skarpatorpsskolan, som har minst antal elever i stadsdelen, har tagit emot nästan fyra gånger så många elever som övriga skolor. I närheten ligger tre boenden för ensamkommande flyktingbarn.

– Vi är i stort sett den enda skolan i stadsdelen som tar emot ensamkommande flyktingbarn. En av anledningarna är att det inte finns något direktiv från utbildningsförvaltningen hur flyktingungdomarna ska fördelas, säger biträdande rektor Inger Forsmark.

– Det är jättekul att ta emot dem, men det skapar också en segregation. Vi är en liten skola och kan inte ta emot hur många som helst.

Skolorna nämner platsbrist som en orsak att de inte kan ta emot fler. På Björkhagen skola har några nyanlända elever fått flytta över till Skarpnäcks skola på grund av bristen på lokaler.

På Hammarbyskolan finns det än så länge plats för ytterligare elever, men det är snart fullt.

– Det är väldigt roligt men också svårt att undervisa personer med så olika förutsättningar. Det gäller att hela skolan engagerar sig i språkutvecklingen. Men de är alltid väldigt glada och positiva och det är underbart att se resultat, säger Katri

Knappt 30 av stadens 140 skolor tar emot alla nyanlända elever.

Med hjälp av ändrade regler, paviljonger och pengar ska staden få fler skolor att öppna portarna.

– Alla måste hjälpas åt, säger Olle Burell (S), skolborgarråd.

Många skolor anger platsbrist som skäl till varför de inte tagit emot fler nyanlända. Hur ser du på det?

– Det är trångt, det är ett problem. Att bygga nya skolor tar tid. Därför har vi dammsugit staden på skoltomter där det finns palts för paviljonger och hittat 20 platser, säger Olle Burell.

Stockholms stad beslutade också att skolorna får frångå närhetsprincipen för att kunna ta emot nyanlända.

Regeringens utredare har föreslagit samma sak och att de nya reglerna ska börja gälla från 1 juli.

Utredaren föreslår även att friskolorna ska kunna ta emot ett visst antal nyanlända, även om de har kö, vilket de inte kan idag.

Skolor som startar förberedelseklass får ett stimulansbidrag på 350 000 kronor från Stockholms stad.

Totalt satsar staden 10 miljoner kronor för att får igång förberedelseklasser i innerstaden och närförort.