Nu öppnar stans nya kvinnomuseum – överallt

På fredag invigs museet, i lokalen på Hökens gata 11 nära Slussen.
På fredag invigs museet, i lokalen på Hökens gata 11 nära Slussen.
Lina Thomsgård är chef över verksamheten. Här vid Petra Bauers verk "Kvinnor i kamp".
Lina Thomsgård är chef över verksamheten. Här vid Petra Bauers verk "Kvinnor i kamp".
Kvinnosakskämpar, prostituerade och lesbiska grupper på 1940-talet. Nu öppnar Stockholms nyaste museum – med fokus på kvinnornas historia i stan.
– Deras berättelser saknas, säger Lina Thomsgård, museichef.

Kvinnor är svagt representerade i den traditionella historieskrivningen – det vill Stockholms Kvinnohistoriska museum ändra på.

– Vi vill lyfta fram halva mänsklighetens historia. Göra något som är berikande, lärorikt och roligt för Stockholmarna. Ge nya perspektiv, säger Lina Thomsgård, chef för det nya museet.

Lina Thomsgård vill lyfta fram kvinnors berättelser. Foto: Lisa Bonnichsen

Vi träffar henne på Hökens gata nära Slussen, i en lokal där museet kommer att invigas mellan 1-31 mars.

Lokalen här är inte permanent, utan tanken är att museet turnera runt i staden. Ofta i samverkan med redan befintliga museer, klubbar, teatrar, konsthallar och andra organistationer.

– Vi vill vara där folk är. Och försöka nå ut till dem som kanske inte vanligtvis besöker museer, säger Lina Thomsgård.

Vill vara innovativt

Museet vill tänka nytt, så en stor del av innehållet ska besökarna kunna ta del av digitalt. Som till exempel berättelser i ljudformat som täcker allt från potatisupproret på Söder till kvinnoseparatisternas möten på NK-kaféet och Katarina Taikons gärningar i stan.

Lina Thomsgård framför Petra Bauers verk ”Kvinnor i Kamp”, affischer från olika kvinnoinitiativ. Foto: Lisa Bonnichsen

Museet är partipolitiskt obundet. Lina Thomsgård hoppas att besökarna får nya perspektiv.

– Som till exempel hur rutavdraget hör i hop med hembiträden som sov på stampade jordgolv. Att allt hänger ihop. Kvinnofrågor har ofta fått stå utan kontext, som om de inte är en del av den allmänna historien.

Det finns en risk att vi inte kommer ha med Metoo i historieböckerna

Lina Thomsgård

Livrädd över hur det ser ut

Lina Thomsgård är kanske mest känd för allmänheten genom sitt deltagande i På Spåret och som programledare för Kobra. Hon var även med och grundade Rättviseförmedlingen och gav för två år sedan ut boken ”En annan historia” som just fokuserar på kvinnors berättelser.

– Idén till boken kom när jag såg en granskning som visade att andelen kvinnor i historieböckerna minskar i kapitlen om 1900-talet, trots att vi lever allt mer jämställt. Det finns en risk att vi inte kommer ha med Metoo i historieböckerna om det fortsätter så här, säger hon.

En viktig anledning till att det behövs ett kvinnohistoriskt museum. För att bevara, arkivera och spara kvinnorörelsernas historia till eftervärlden.

– Det är ett ofantligt jobb, och svårt. Men jag tror att nyckeln är kunskap. Ju mer vi kan ta del av olika erfarenheter desto mer kan vi förändra.

Fakta

Möten, visningar, samtal och utställningar

Stockholms Kvinnohistoriska ska verka för att kvinnors historia undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs för publik.

Det har ingen permanent byggnad. I stället dyker museet upp i olika skepnader runt om i staden med visningar, vandringar, samtal och utställningar.

Det har varit på gång länge, redan 2012 lämnade Ann Mari Engel (V) den första motionen om att starta museet. År 2018 drog den ideella föreningen i gång på Repslagargatan. Men först nu, mars 2019, kommer museet officiellt att invigas.

Bakom museet står ett antal kulturaktörer och andra organisationer som arkiv, akademikerföreningar, historiker och kulturaktörer. Några samarbetspartners är Nordiska museet, Kulturhuset Stadsteatern, Södra teatern, Stockholms Stadsmuseum, Livrustkammaren, Färgfabriken och Södra teatern.

Stockholms stad har bidragit med fem miljoner kronor till museet.

Källa: Stockholms Kvinnohistoriska