Orm bodde i Auroras mast

För ett halvår sedan gav sig ett gäng från bland annat Huddinge ut på en världsomsegling på båten m/s Aurora.

De har upplevt både stormar och paradisöar. I Trinidad hittade båtinspektörer en minst sagt ovanlig fripassagerare – en boaorm.

Innan gänget kastade loss från Stockholm i augusti i fjol återstod en del arbete med segelbåten Aurora. Det saknades toalett och teamet var tvungna att göra ett stopp i Varberg för att få dit en.

I oktober for de i väg och kaptenen Jakob Naredi sa till Lokaltidningen Mitt i att gruppen kändes positiv och att man såg fram emot jordenruntresan. Mycket har hänt under resans gång. Tidningen lyckades nå gänget för en mejlintervju när de stannat i Puerto Rico.

Hur har resan gått så här långt?

– Det var en tuff segling med dåligt väder ner genom Europa eftersom vi lämnade Sverige så sent. Atlanten var den bästa seglingen vi haft med sol, fina vindar, delfiner och valar. Karibien har också varit underbart, här är det varmt i vattnet och otroligt avslappnat.

Hur mår alla?

– Vi har klarat oss från svåra sjukdomar. Sjösjuka är den vanligaste sjukan men Sofie (Jakobs fru) bröt en tå på Trinidad precis innan karnevalen, men hon fick hoppa runt och dansa ändå.

Vilken är den längsta sträcka ni seglat hittills?

– Över Atlanten, det tog 21 dagar. Det var mellan Las Palmas och Barbados. Vi anlände Barbados tre timmar före tolvslaget på nyårsafton.

Har det varit konflikter ombord?

– När man ska bo trångt med personer som man inte känner sedan tidigare så blir det ofrånkomligen konflikter. Jag och Sofie har klarat oss bra, men vi har ju varit tillsammans i tio år. Ekonomin har också varit grund för diskussion, liksom säkerheten ombord. Vi har haft rundabordssamtal och försökt hitta lösningar, och för det mesta har det gått bra.

Har det hänt något oväntat?

– När vi var i Trinidad var det en rigginspektör som kontrollerade vår rigg. Han upptäckte då något som inte vi hade gjort, nämligen en boaorm under radarn. Vi vet inte hur länge den hade legat slingrad där eller hur den kom dit, men riggarkillarna hjälpte oss att ta bort den, turligt nog.

Vad händer nu?

– Vi flyger hem och jobbar för att fylla på reskassan. Planen från början var att segla runt jorden på tre år. Nu kommer vi att fokusera på Karibien och sedan segla tillbaka till Sverige om ett eller ett par år när vi tröttnat på Karibien.

Vilka lärdomar har ni dragit så här långt?

– Alla i besättningen kommer att förändra sina liv i Sverige. Vi har insett att vi inte mår som bäst av att bara jobba och tänka på karriären. Livet behöver inte bestå av 40-timmarsveckor och ett fast antal semesterdagar. Vi har insett två saker: Att vi inte har råd och att vi inte vill stressa runt jorden. Det roliga är att vara iland och upptäcka nya platser, inte att sitta långa pass ute till havs.

Fakta

Fem deltar i seglatsen

Båtmodell: Ansö 39, stål, byggd 1985.

Rigg: Ketch (två master, den aktra för om rodret).

Segel: Två försegel, storsegel och mesan.

Kojplatser: Åtta.

Besättning: Jakob Naredi och Sofie Naredi (Huddinge), Daniel Ljunggren (Åsa, Halland), Daniel Johansson och Martin Johansson (Helsingborg).

Fripassagerare: En boaorm.

Hemsida: www.segla.nu