Min lokala hjälte

Oro för gift i brunnarna

Erik Karlsson har tillsammans med en arbetsgrupp mobiliserat sina grannar för att få stopp på Käppalaförbundets planer på ett slamlager i Håbo-Tibble. ”Vi vill inte bli länets soptipp”, säger han.
Erik Karlsson har tillsammans med en arbetsgrupp mobiliserat sina grannar för att få stopp på Käppalaförbundets planer på ett slamlager i Håbo-Tibble. ”Vi vill inte bli länets soptipp”, säger han.
Käppalaförbundet har fått tillstånd att bygga ett slamlager i Håbo-Tibble.

Erik Karlsson har samlat 330 namnunder­skrifter och överklagat beslutet.

Som Lokaltidningen Mitt i tidigare berättat vill Käppalaförbundet bygga en anläggning för att lagra avloppsslam strax norr om Bro. Tanken är att slam från Käppalaverket på Lidingö ska hamna på länets åkrar som gödsel i slut­ändan.

Länsstyrelsen godkände planer­na för drygt en månad sedan. Nu har både privatpersoner i Håbo-Tibble och Upplands-Bro kommun överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen.

Erik Karlsson oroar sig för miljön, lukten och inte minst mer tung trafik. Redan i dag trafikeras väg 269 av lastbilar till och från Ragnsells avfallsanläggning och bergtäkten.

– Den största aspekten i det här är grundvattnet, vi som bor här tar vårt vatten ur egna brunnar, säger Erik Karlsson.

Han har tillsammans med sex andra dragit igång en arbetsgrupp som har jobbat med att överklaga ärendet och har även samlat in över 300 namnunderskrifter. Det finns även en Facebook-grupp, kallad ”Ingen skit hit”, som drivs av andra personer.

Käppalaförbundet, som ägs av Upplands-Bro tilssammans med tio andra kommuner, menar att det inte finns några risker.

– Vi är helt övertygade om att vi kommer att sköta det här på ett bra och hållbart sätt, säger Cecilia Bertholds, slamansvarig på Käppalaförbundets avdelning för resursutvinning.

Hon hänvisar till forskning och mätningar som visar att det är möjigt att använda avfallsslammet i ett kretsloppssystem.

– Vi håller oss uppdaterade, följer den forskning som pågår och följder den lagstiftning som finns.

Men alla forskare håller inte med. Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers, har publicerat flera artiklar om riskerna med avloppsslam.

– Man satsar enorma resurser på reningsverk för att förhindra att samhällets alla 10 000-tals miljö­farliga ämnen går ut och förgiftar miljön, och tar i stället ut dem som ett koncentrerat miljöfarligt avfallsslam. Sedan vill man lägga ut detta avfall på åkrar i stället för att destruera det genom förbränning som man gör med annat avfall. Är det logiskt eller oansvarigt?

Även på kommunen är man kritisk. Bygg- och miljönämnden sa nej redan inför länsstyrelsens beslut.

– Dels är vi oroliga för miljön, utsläpp och lukt, dels tar det väldigt stor plats och dels tycker vi att man inte har utrett andra möjliga platser tillräckligt, säger Lars Brofalk (C), ordförande i nämnden.

Fakta

Här kan 25 000 ton slam lagras

Slamlagret lommer att få en kapacitet på 25 000 ton, men kommer under de första tre åren att hantera 4 000 ton under en prövoperiod.

Anläggningen kommer att bli två hektar stor och ska vila på en asfalts- eller betongplatta.

Källa: Käppalaförbundet