Över 100 miljoner för VA-utbyggnad i Värmdö

I framtiden får man räkna med kraftigt höjda avgifter för dricksvattnet. Eftersatt underhåll och hårdare krav är förklaringen. I Värmdö lägger kommunen över hundra miljoner på att bygga ut kommunalt VA i enskilda områden. Notan står fastighetsägarna själva för.

Utbytet och underhållet av landets vatten- och avloppsledningar går alldeles för långsamt. Enligt Anna Linusson, vd på branschorganisationen Svenskt Vatten, skulle de behöva gå dubbelt så fort som det gör idag.

– Ja så är det. Fortsätter vi i den här takten så byter vi ut alla rör på 250 år. Och så länge håller ju inte rören. Vi siktar på att de ska hålla mellan 100 och 150 år. Så vi skulle behöva fördubbla den takten ungefär. På 20 års sikt kommer vi behöva betala mellan 50 och 100 procent mer för att ha friskt dricksvatten och rena sjöar och hav i Sverige, säger hon till P4.

Anledningen till det eftersatta underhållet är att många kommuner drar sig för att göra långsiktiga, men tunga investeringar.

– Det vi ser är att vi behöver göra mer investeringar de närmaste tio åren än vad det finns planer för, säger Anna Linusson.

I Värmdö görs den största VA-satsningen hittills. Här bygger kommunen helt nya ledningar till områden som tidigare haft enskilda avlopp. Men det kostar. För att få ansluta till VA-nätet kan den enskilde fastighetsägaren tvingas betala flera hundratusen kronor.

– Vår kommun är hopplös att bygga ut VA i, det är mycket dyrare för oss som har mycket berg och öar. Därför är anläggningsavgiften hög här, istället för att det ska påverka brukningsavgiften, säger Malin Bellander (M), tekniska nämndens ordförande.

Pågående projekt är färdigställningen av VA-ledningar inom Koviksudde och Skeviksstrand. Där tar entreprenören Frentab mer än 95 miljoner kronor för att totalt 300 fastigheter ska kunna anslutas. Att göra detsamma för 35 fastigheter på Djurö kostar 17,5 miljoner kronor.

Verksamheten är helt finansierad av användarnas avgifter, som samlas i ett så kallat VA-kollektiv, där fler än 28 000 Värmdöbor är med. Det betyder att de som redan har VA betalar för de som ska få.

– Indirekt blir det ju så. Det är inte så att det är de 300 fastighetsägarna som bekostar 95 miljoner. Det är det VA-kollektivet är till för, säger Malin Bellander (M), ordförande för tekniska nämnden.

I skärgårdskommunen Österåker bygger man också nytt, men kämpar samtidigt med gamla ledningar. I år höjdes taxan med cirka 15 procent. Ungefär så mycket lär man behöva fortsätta höja årligen för att klara underhållen på de gamla ledningarna och de nya kraven, enligt bolaget Roslagsvattens Maria Grauers, som är kommunansvarig för Österåker.

– Stora delar av Åkersbergas VA-nät är byggt för 50-60 år sedan, och det har väl nått den nivån att det behöver stora åtgärder. Jag skulle tro att de närmaste åren kommer vi se flera höjningar av brukningsavgiften i ungefär samma nivå som det senaste året, säger Maria Grauers till P4.

Värmdös investeringar i 100-miljonersklassen ska dock inte göra så att VA-taxan höjs, enligt nämndordförande Malin Bellander.

– Det påverkar inte avgifterna, säger hon.