Övergivna kaniner har bildat en egen koloni

En av kaninerna har fått ena örat skadat vid något tillfälle.
En av kaninerna har fått ena örat skadat vid något tillfälle.
Djurlivet kring Lida friluftsgård har de senaste åren fått ett ovanligt tillskott.

Oönskade tamkaniner – som nu bildat en stor kaninkoloni.

En grävd gång under en trapp. Uppbruten hönsnät under en ­friggebod. Högar med kaninspillning på gräsmattorna. Spåren ­efter kaninerna syns överallt kring ­husen vid Lida friluftsgård.

Kaninerna har funnits här i flera år nu och eftersom de flesta tidigare har varit burkaniner är de är inte särskilt skygga. Personalen på värdshuset berättar att kaninerna till och med brukar springa över uteserveringen.

– Det här är deras värld nu.

Just den här dagen är det inte direkt inte några skaror av ulliga djur som skuttar runt bland höstlöven. Till slut upptäcker vi en kanin som smugit ut från sitt gömställe under ett hus och sitter och mumsar på lite grönt gräs.

Det är en av de vita och svarta kaniner som fortfarande finns kvar här, annars har många fått gråare päls som bättre smälter in i naturen i takt med att de förvildats.

När kaninerna blir för många fångar kommunens jaktledare in dem i burar.

I första hand försöker de skänka bort kaninerna till privatpersoner. Går inte det tvingas de avliva djuren.

På vintrarna kör man ut hundratals kilo mat, främst havre men även grönsaker som morötter, för att underlätta för djuren.

– Det är ju tamdjur som inte klarar vårt klimat. De fryser och svälter ihjäl. Det är ett jävla djurplågeri, säger Jan Andersson, viltvårdare vid Botkyrka kommun.

Det är inte bara kaniner som dumpas i skogarna vid Lida, oönskade katter släpps också ut i skogen.

För ett par år sedan var det riktigt många, men två kalla vintrar, kaninpest och ett växande bestånd rävar har gjort att inte lika många kaniner befolkar skogen längre. Den som inte vill ha kvar ett husdjur måste ta ansvar, menar Jan Andersson.

– Ta det till veterinären och avliva det. Det är det mest humana.