Pampiga palats och träkåkar – och en brand som förändrade allt

Mariaberget
Till Mariaberget räknas norr om Hornsgatan, mellan Torkel Knutssonsgatan och Pustegränd.
Rikard Larsson är författare, konservator och fotograf.
Rikard Larsson är författare, konservator och fotograf.
Rikard Larsson har skrivit en ny bok om Mariaberget – Stockholms Montmartre.
En historisk rundtur över en av Söders vackraste vyer.
– Här har man bott, arbetat och levt bara ett stenkast bort från den välplanerade innerstaden, säger han.

Mariaberget på nordvästra Södermalm är en välkänd siluett i stadsdelen. Kanske mest utmärkande är Mälarpalatset , som med sina tinnar och torn är en av stans mest pampiga kåkar.

Nu har Rikard Larsson, konservator och författare till flera Stockholmsböcker, tagit ett grepp på kvarteren i boken ”Mariaberget – en pärla i Stockholms stadssiluett”, som tar med läsaren på en historisk rundvandring.

– Det intressanta med Mariaberget är att platsen tidigt blev ett stockholmskt Montmartre, där konstnärer, författare och kompositörer slog sig ner i de omoderna men charmfulla husen. Här har man bott, arbetat och levt bara ett stenkast bort från den välplanerade innerstaden, säger Rikard Larsson. 

Mariaberegt

På Mariaberget utmärker sig Mälarpalatset, även kallat Laurinska huset. Nedanför breder 1700-talsbebyggelsen ut sig. Foto: Ur boken ”Mariaberget”.

Allt från Bellman till Adolphson

Förutom vackra byggnader, som träkåkar från 1700-talet, har kvarteren hyst en lång rad kända kulturpersonligheter. Här föddes Carl Michael Bellman och här bodde till exempel författaren Ivar Lo Johansson, konstnären Eugen Jansson och skulptrisen Ebba Hedqvist.

Den röda träkåken på Bastugatan 34 tros också vara det omsjungna huset i schlagern 34:an, som för den som minns var väldigt poppis på sextiotalet. Texten skrevs av Olle Adolphson som bodde på Bastugatan.

300 hus förstördes i brand

Det mest dramatiska i Mariabergets historia var den stora branden år 1759, då 300 byggnader totalförstördes och Maria Magadelena kyrka skadades svårt. Branden bidrog till att staden införde restriktioner mot trähus och styrde till byggandet mot stenhus.

Men redan tio år efter branden hade nya hus uppförts, de flesta finns kvar i dag och har höga kulturhistoriska värden.

Boken ”Mariaberget – en pärla i Stockholms stadssiluett” ges ut av bokförlaget Langenskiöld.

bevärsbacken, Mariaberget

Branden startade den 19 juli 1759 hos en fiskhandlare i Besvärsbacken, nuvarande Brännkyrkagatan. Med vinden spred sig elden snabbt. Foto: Ur boken ”Mariaberget”