När Mitt i når Pär Lundholm, 61, på onsdagsmorgonen är han precis förflyttad från Karolinska sjukhuset till en rehabklinik.
– Jag ska lära mig gå igen, berättar han.
Han låter lugn och och saklig men kanske lite trött. Det han berättar för Mitt i om händelsen i torsdags kväll, har han fått berätta även för P4 och Aftonbladet.
Han hade tagit en öl och kollat på en hockeymatch på tv. På sig hade han sin blå Leksandströja – den är sönderbränd och förstörd nu.
– Jag skulle gå och pinka när jag tyckte det var någon på dörren, så jag gick dit för att titta. Jag hann bara fram till dörren och lägga handen på handtaget, sen small det.
Kraften från bomben kastade honom flera meter bakåt in i lägenheten.
– Jag for in i köket. Jag har en ganska lång hall, jag flög säkert fem meter. Jag hade tur som överlevde, säger han.
Vaknade upp på intensiven
På köksgolvet blev han liggande medan de uppskrämda hundarna han vaktade åt en granne kom och slickade honom i ansiktet. Han tänkte inte då på att han blivit det senaste offret för bombvågen i södra Stockholm.
– Jag hade ont som fan och tänkte bara: kom och hjälp mig någon!
Han var ännu vid medvetande när vårdpersonalen anlände. Sen minns han inget förrän han vaknade upp på Karolinska sjukhusets intensivvårdsavdelning dagen därpå.
– Jag har ont i en axel, i bröstkorgen, i sidan på benet. Det blev ett stort hål på 50 gånger 50 centimeter i dörren precis där jag stod, jag fick träbitar och splitter i benet. Högerfoten är mer eller mindre krossad, säger han.
Jag hade ont som fan och tänkte bara: kom och hjälp mig någon.
Spår efter sprängdådet i trappuppgången i Farsta.
Rebecca Folkesson
Svår smärta i benen
Nu är det alltså rehabträning som gäller. Pär Lundholm har en gåställning som han kan stödja sig på och hänga tag i, så att han slipper ha fötterna i marken hela tiden.
– Det gör fruktansvärt ont att ställa sig upp. Det tar tio minuter innan det slutar bulta i såren. Jag måste ha smärtstillande för att kunna gå, förklarar han.
I flera decennier har han jobbat på högljudda konserter som ljustekniker, utan att skada hörseln. Efter smällen hör han dåligt på båda öronen.
– Jag vet inte om jag får tillbaka hörseln helt. Om någon sitter tre meter bort hör jag inte vad de säger.
”Ingen måltavla”
Polisen har sagt att det inte finns något som tyder på att dådet skulle ha varit riktat mot Pär Lundholm.
– Jag var ingen måltavla för deras jävla bomb även om den small utanför min dörr. De har tagit fel. Jag har inget med kriminella att göra. Och av mina grannar är knappt någon under 70, säger han själv.
Skadorna på lägenheten blev omfattande, med sprickor i väggarna. Försäkringsbolaget säger att han kanske kan flytta hem igen om fyra veckor.
Hur tänker du kring att flytta tillbaka?
– Det vill jag nog inte. Jag får nog sälja den där lägenheten.