Paviljonger på var tredje skola i Stockholm

Här kommer ett tillfälligt klassrum – en allt vanligare syn på Stockholms skolor.
Här kommer ett tillfälligt klassrum – en allt vanligare syn på Stockholms skolor.
Inuti Hammarbyskolan södras paviljong. Vid tavlan Eva Wenström.
Inuti Hammarbyskolan södras paviljong. Vid tavlan Eva Wenström.
Hammarbyskolan södras paviljong, sedd utifrån.
Hammarbyskolan södras paviljong, sedd utifrån.
Elever på nästan var tredje kommunal grundskola i Stockholm har undervisning i paviljonger. Totalt finns över 230 klassrum i tillfälliga byggnader – och fler kommer det att bli, visar Mitt i:s kartläggning.

”Den största satsningen någonsin på skolan”. Så säger skolborgarrådet Olle Burell (S) stolt, om de 2,3 miljarder kronor som reserveras till skollokaler i budgeten för nästa år.

Pengarna ska användas både till att bygga ut och bygga nytt. Tillfälliga paviljonger ska successivt fasas ut – stadens mål är att framtidens skolor till absolut största del ska vara permanenta.
– Jag vill att man ska känna att en skola är en central byggnad i en stadsdel. Den ska kunna stå där i 50-100 år, säger Olle Burell.
Men frågan är om staden kan leva upp till sitt mål. Utvecklingen just nu är att paviljongerna stadigt blir fler. De ofta utskällda modulhusen, med bygglov i max femton år, finns idag på 42 av 140 kommunala grundskolor. Det visar Mitt i:s genomgång.
Under hösten och vintern kommer staden att placera ut ännu fler.
Några ska fungera som evakueringslokaler när skolor byggs om. Men de allra flesta syftar till att ge skolorna en ”generell kapacitetsökning” – mot bakgrund av flyktingströmmen och att stockholmarna har fött oväntat många barn.
– Ibland behövs temporära lösningar på akuta behov eller under uppstarten av nya skolor. Då är det paviljonger som gäller. Alternativet vore att ha tält, säger Olle Burell.

Hammarbyskolan södra fick sin paviljong i augusti. Rektor Anne-Marie Bovin har inga problem med att det är ett modulhus med tillfälligt bygglov.
– Vi har ju fått ett nytt och fint hus med bra ventilation och bra ljudisolering. Jag tycker det är jättepositivt, säger hon.
Hon ser fördelar med att paviljonger är lätta att anpassa efter behov. Och hon tror att det är en lokallösning som kommer att behövas under många år.
– Nu har vi platser så att vi klarar oss några år framöver men 2019 ser det ser det mer kritiskt ut i hela stadsdelen.

Företagen som tillverkar och hyr ut de tillfälliga klassrummen lever gott på skolornas lokalkris. Ikea-ägda Temporent skrev nyligen ett treårigt ramavtal med Stockholms stad.
– Marknaden har stadigt blivit större. Sedan förra året är efterfrågan extrem, säger regionchefen Lars Englund.
Temporent tillverkar sina moduler i fabriker i södra Sverige. De monteras sedan ihop till det som kunden har beställt ”ungefär som legobitar”, beskriver Lars Englund.
Man skulle kunna raljera kring Stockholms moderna klassrum som provisoriska hopplock från ett Ikea-företag. Men Lars Englund hävdar bestämt: Det är inget fel på kvaliteten.
– Det är tillfälliga byggnader men de har en standard som permanenta. Ofta är de bättre än de befintliga skollokalerna.

Ulrica Wennerström, intendent på Sköndalsskolan och Sandåkraskolan, har en mer blandad erfarenhet.
– Kvaliteten är väldigt varierande beroende på vilken typ av paviljong det är. Här på Sköndalsskolan har vi problem med lyhördhet mellan rummen och våningarna. Vi får lägga ut mattor och sätta tassar som ser ut som tennisbollar på möblerna, berättar hon.

Oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) välkomnar satsningen på skollokaler i de rödgrönas budget – men tror ändå att paviljongerna är här för att stanna.
– Ja, under överskådlig tid, minst tio år framöver. Det är problemet när permanenta skollokaler överklagas i så hög grad, säger hon.
Finns det en risk att paviljonger blir en bekväm lösning, på bekostnad av permanenta skolor?
– Jag tror att det finns en sådan risk, även om den inte är överhängande. Risken ligger i lagstiftningen, där ett tillfälligt bygglov är så mycket lättare att få.
Olle Burell (S) svarar så här på samma fråga:
– Det vore orealistiskt att säga att paviljonger inte kommer att behövas även om fem-tio år. Men målet är alltid att avveckla dem och ersätta dem med permanenta skolor.

Fakta

Lokalkrisen i siffror

Enligt stadens egna beräkningar behövs 35 000 nya skolplatser till år 2040.
11 000 av dem ska uppnås genom planerade eller pågående projekt. Flera ombyggnader pågår, andra är osäkra.
24 000 platser ska täckas genom att bygga helt nya skolor.
Samtidigt måste staden ersätta de paviljonger vars tillfälliga bygglov går ut. Det behovet finns INTE medräknat i siffran 35 000. I själva verket är behovet alltså ännu större.
Att bygga en ny skola tar i genomsnitt mellan sju och tolv år. Många planer överklagas.
En planerad skola vid sjön Trekanten stoppades nyligen helt av Högsta domstolen.

Källa: Utbildningsförvaltningen
Fakta

Paviljongerna

42 av 140 kommunala grundskolor har klassrum i paviljonger – totalt över 230 klassrum.
I höst och vinter ska paviljonger placeras ut på 13 skolor, varav tre har paviljonger sedan tidigare.
För paviljonger gäller tillfälligt bygglov på max femton år.

Källa: Sisab