Paviljonger på var tredje skola

Så här ser det ut när en skolpaviljong levereras
Så här ser det ut när en skolpaviljong levereras
Elever på nästan var tredje kommunal grundskola i Stockholm har undervisning i paviljonger.

Totalt finns över 230 klassrum i tillfälliga byggnader – och fler kommer det att bli – både på Kungholmen och i resten av staden, visar Mitt i:s kartläggning.

 

”Den största satsningen någonsin på skolan”. Så säger skolborgarrådet Olle Burell (S) stolt, om de 2,3 miljarder kronor som reserveras till skollokaler i nya budgeten.

Pengarna ska användas både till att bygga ut och bygga nytt. Tillfälliga paviljonger ska successivt fasas ut – stadens mål är att framtidens skolor till absolut största del ska vara permanenta.

– Jag vill att man ska känna att en skola är en central byggnad i en stadsdel. Den ska kunna stå där i 50-100 år, säger Olle Burell.

Men frågan är om staden kan leva upp till sitt mål. Utvecklingen just nu är att paviljongerna stadigt blir fler. De ofta utskällda modulhusen finns idag på 42 av 140 kommunala grundskolor, visar Mitt i:s genomgång. Under hösten och vintern kommer staden att placera ut ännu fler.

På Kungsholmen finns det enligt utbildningsförvaltningen redan paviljonger på Rålambshovsskolan och Essingeskolan och på Rålambshovsskolan planeras en till. Enligt rektorn Gunilla Olsson ska den placeras utmed staketet mot Lilla Västerbron och kommer att få två våningar med totalt fyra klassrum.

Enligt utbildningsförvaltningen var tanken att den skulle stå på plats denna vecka, men den tidsplanen beräknas inte hålla.

– Vår tidsplan håller inte på grund av komplicerade elarbeten, säger Gunilla Olsson.

Företagen som tillverkar och hyr ut de tillfälliga klassrummen lever gott på skolornas lokalkris. Ikea-ägda Temporent skrev nyligen ett treårigt ramavtal med Stockholms stad.

– Marknaden har stadigt blivit större. Sedan förra året är efterfrågan extrem, säger regionchefen Lars Englund som menar att paviljongerna har samma standard som permanenta skolbyggnader.

Ulrica Wennerström, intendent på Sköndalsskolan och Sandåkraskolan, har en mer blandad erfarenhet.

– Kvaliteten är väldigt varierande beroende på vilken typ av paviljong det är. Här på Sköndalsskolan har vi problem med lyhördhet mellan rummen och våningarna. Vi får lägga ut mattor och sätta tassar som ser ut som tennisbollar på möblerna, berättar hon.

Oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) välkomnar satsningen på skollokaler i de rödgrönas budget – men tror ändå att paviljongerna är här för att stanna.

– Ja, under överskådlig tid, minst tio år framöver. Det är problemet när permanenta skollokaler överklagas i så hög grad, säger hon.

Finns det en risk att paviljonger blir en bekväm lösning, på bekostnad av permanenta skolor?

– Jag tror att det finns en sådan risk, även om den inte är överhängande. Risken ligger i lagstiftningen där ett tillfälligt bygglov är så mycket lättare att få.

Olle Burell (S) svarar så här på samma fråga:

– Det vore orealistiskt att säga att paviljonger inte kommer att behövas även om fem-tio år. Men målet är alltid att avveckla dem och ersätta dem med permanenta skolor.

 

 

Fakta

Paviljongerna

42 av 140 kommunala grundskolor har klassrum i paviljonger – totalt cirka 230 klassrum.

I höst och vinter ska paviljonger placeras ut på 13 skolor, varav tre har paviljonger sedan tidigare.

För paviljonger gäller tillfälligt bygglov på max femton år.

Källa: Sisab
Fakta

Lokalkrisen i siffror

Enligt stadens egna beräkningar behövs 35 000 nya skolplatser till år 2040.

11 000 av dem ska uppnås genom planerade eller pågående projekt. Flera ombyggnader pågår, andra är dock osäkra.

24 000 platser ska täckas genom att bygga helt nya skolor.

Samtidigt måste staden ersätta de paviljonger vars tillfälliga bygglov går ut. Det behovet finns INTE medräknat i siffran 35 000. I själva verket är behovet alltså ännu större.

Att bygga en ny skola tar i genomsnitt mellan sju och tolv år. Många planer överklagas.

En planerad skola vid sjön Trekanten stoppades nyligen helt av Högsta domstolen.