Catharina Nolin kisar mot den starka majsolen.

Ålstensgatan här i Ålsten går nästan i spikrak nord-sydlig riktning.

När solen ligger på flödar gatan i solljus.

Det är vid den här gatan som Brommas kanske mest omtalade bostadshus finns att beskåda:

Per Albin-husen.

Hus så arkitektoniskt intressanta att de klassas som riksintresse för kulturmiljövården. De är till och med blåklassade riksintresse av Stadsmuseet, lika med synnerligt högt kulturhistoriskt värde, riksintressets högsta skydd, enligt Catharina Nolin, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, som har följt med Mitt i till Per Albin-husen för att berätta en del om husens historia.

Husen har byggts på ett sätt så att de står vinklade mot Ålstensgatan, ett drag av arkitekten som gör att grannarna inte har direkt insyn i varandras trädgårdar och utsikt mot söder.

Catharina Nolin, professor i konstvetenskap, gillar husen: "Jag tycker att de är jättefina med sin stramhet och enkelhet."

Malin Lövkvist

– Husen skär igenom området och har strama fasader, konstaterar Catharina Nolin.

Hon förklarar att husen har blivit riksintresse av en anledning:

– Det handlar om att bevara.

Husen är ritade av arkitekten Paul Hedqvist. Paul Hedqvists tanke var att husen skulle vara lättskötta, hygieniska och moderna.

Eftertraktade

I dag är Per Albin-husen minst sagt eftertraktade att bo i. Annat var det när husen var nybyggda på 1930-talet, då var husen svårsålda. Den som inte kunde slanta upp köpeskillingen kontant fick ta banklån, något som inte var det lättaste på den tiden.

Husen är i funktionalistiskt stil med enkla geometriska former, avskalade släta ljusa fasader och platta tak.

Malin Lövkvist

De som väl flyttade in i husen var därmed något mer välbeställda personer.

Tanken med husen var att ge människor ett alternativ till innerstadens bostäder.

– Stockholms innerstad var nedslitet. Det var ett sätt att få ut människor från innerstaden, säger Catharina Nolin.

Husen byggdes på 1930-talet, vid en tid då Europa rätt nyligen hade genomlevt första världskriget, en period med matbrist. Något arkitekten tog hänsyn till vid planeringen: På husens baksida finns trädgårdar, avsedda för odling av allehanda grödor, så att de som bodde här skulle kunna odla själva.

Vi stannar framför ett av husen. På just det här huset bryts det strama av genom att ena gaveln, där entrén finns, är byggd som en halvrundel. Det var i det här huset som upphovsmannen till husens namn bodde, dåvarande statsministern Per Albin Hansson.

Vad tycker du själv om de här husen?

– Jag tycker att de är jättefina med sin stramhet och enkelhet, säger Catharina Nolin.