Eduardo Afonso på surrogatmödraförmedlingen Tammuz på Söder.
Eduardo Afonso på surrogatmödraförmedlingen Tammuz på Söder.

Surrogatförmedling på Söder väcker känslor

Personligt Ett år efter att Sveriges första förmedling av surrogatmödrar startade väntar ett 40-tal personer på att få en annan kvinnas hjälp med att föda deras barn.
En efterlängtad utväg för barnlösa.
Men verksamheten är långt ifrån okontroversiell – och ifrågasätts av såväl grannar som organisationer.

Surrogatmödraskap är inte tillåtet i Sverige, men på Södermalm finns landets första företag som förmedlar tjänster utomlands. Det har gått ett år sedan Eduardo Afonso och Jenny Zimmerman öppnade portarna för ofrivilligt barnlösa.

– Jenny och hennes man, och jag som ensamstående, har skaffat våra barn via surrogat. Efter att ha gått igenom processen själva ville vi hjälpa andra på laglig väg, säger Eduardo Afonso.

”Ofta heterosexuella par”

Enligt honom är ett 40-tal blivande föräldrar från hela Norden knutna till surrogatförmedlingen.

– Ofta är det heterosexuella par som varit ofrivilligt barnlösa lång tid, som provat IVF flera gånger och ansökt om adoption men tiden rinner ut. Vi hjälper också singlar och homosexuella. Det finns en stor längtan hos ensamstående män och kvinnor som söker sig till oss. Det kan vara kvinnor som av hälsoskäl inte kan bära barnet i sin livmoder, ägg kan behöva doneras.

Eduardo Afonso, har startat Sveriges första surrogatförmedling, Tammuz Surrogacy Nordic. Foto: Christian Johansson

Planerar protestaktion

ETC har skrivit att en av företagets grannar upplever det olustigt att ”bedriva handel med kvinnokroppar och att utnyttja fattiga människor” i huset där hon bor. I samma tidning ifrågasätter även Sveriges Kvinnolobby och Sveriges kvinnliga läkares förening verksamheten i en debattartikel. Den 11 november anordnas en aktion mot surrogatmödraskap på Söder.

Från närstående finns risk för påtryckningar.

Regeringens utredare Eva Wendel Rosberg

Moderaterna, Centern och Liberalerna vill införa så kallat altruistiskt surrogatmödraskap, där surrogatmamman inte får betalt. Ett sådant system, under reglerade former, har såväl Statens medicinska etiska råd som RFSL uttalat stöd för.

Men det sade regeringens utredning 2016 nej till. Utredaren Eva Wendel Rosberg säger att huvudskälet var att man inte kan utesluta att kvinnor blir utsatta för känslomässiga eller ekonomiska påtryckningar.

– Från närstående finns risk för påtryckningar och med den man inte känner kan dolda ekonomiska motiv finnas.

Juridiska och känslomässiga problem

En annan anledning är kvinnans rätt till självbestämmande över sin egen kropp och att det finns stora risker med graviditet och barnafödande.

Enligt utredningen finns stora kunskapsluckor om hur barnen mår. Juridiskt finns också problem, eftersom den som föder barnet, oavsett någon annans ägg och spermier, blir juridisk mor vid födseln.

– Hon kan ångra sig, utföra abort eller vilja behålla barnet. Då blir det problem, vad händer med barnet och de blivande föräldrarna då?

”Barnen är otroligt efterlängtade”, säger Eduardo Afonso. Bebisen på bilden har inte med artikeln att göra. Foto: Mostphotos

”Många glädjetårar”

Tammuz Surrogacy Nordic, som förmedlingen på Södermalm heter, arbetar med ett antal kliniker och surrogatförmedlingar i Ukraina och USA med lång erfarenhet av surrogatmödraskap och reproduktionsteknik. Förmedlingen koordinerar kontakterna i USA och Ukraina samt med jurister i Sverige.

– Processen tar omkring 1 1/2 år. Barnen är otroligt efterlängtade och vi har sett många glädjetårar, säger Eduardo Afonso.

(Läs mer om hur det går till här)

Klinikerna följder kvinnorna noga i en rad olika samtal.

Eduardo Afonso

Hur säkerställer ni att inte surrogatmammorna utnyttjas?

– Agenturer och kliniker följer gällande lagstiftning i USA och Ukraina. Kriterierna för kvinnorna är att de ska ha egna barn och inte vara ekonomiskt beroende av surrogatprocessen, samt vara mentalt förberedda. Klinikerna följer dem noga i en rad olika samtal för att säkerställa att det är en frivillig handling. Samtidigt är det viktigt att se att det är vuxna, självständiga kvinnor.

I adoptivfall så utreder man noga föräldrarnas bakgrund, hur gör ni?

– Nej, det är inte vår sak att utreda, på samma sätt som barn som blir till på vanligt sätt inte utreds. Skulle någon vara avvikande då skulle vi fundera på vad vi ska göra. En genetisk länk till föräldrarna är viktigt, ofta via pappans spermier eller en öppen äggdonator.

Eduardos tvillingar är idag tre år och han har funderat på hur omgivningen och barnen ska reagera men landat i att öppenhet leder till förståelse.

– Lagstiftningen i Sverige stigmatiserar barnen. Jag upplever att debatten varit väldigt ideologisk, byggd på fördomar och okunskap. Jag betvivlar att de träffat en surrogatmamma.

”Inte en mänsklig rättighet”

När nu svenska föräldrar anlitar surrogatmammor i andra länder, skulle det inte vara säkrare att införa det i Sverige, där man kan övervaka processen? Nej, anser Eva Wendel Rosberg, regeringens utredare.

– Vi tycker inte att det ska införas i Sverige och inte göras utomlands heller. Det innebär risker. Det kan bli svårt att föra ut barnen ur landet. Jag förstår att det kan vara en stor sorg med ofrivillig barnlöshet, men det är inte en mänsklig rättighet att till varje pris bli förälder.

Fakta

Surrogatmödraskap

Surrogatmödraskap innebär att en surrogatmor bär och föder någon annans barn. Ibland är ägget från de blivande föräldrarnas mor och spermier från fadern. Det händer att ägget är donerat av en tredje part. Surrogatmammans egna ägg används inte.

I Sverige är assisterad befruktning vid surrogatmödraskap inte tillåtet. Att den som föder barnet är juridisk mor är en lag som inte främjar surrogatmödraskap i Sverige.

Surrogatmödrarna som anlitas via Tammuz Surrogacy Nordic får en ersättning på mellan 20 000 och 30 000 dollar.

Så går det till: Först får alla inblandade fylla i ett matchningsdokument. Sedan lär de känna varandra och om de vill gå vidare görs ett fysiologiskt och psykologiskt test av surrogatmamman. Efter det kopplas jurist in och parterna skriver ett avtal.

De blivande föräldrarna är på plats i god tid innan födseln. Sedan tas DNA-prov och faderskapet behöver fastställas från Sverige, innan mamman kan ansöka om närståendeadoption. Inte förrän föräldrarna blir vårdnadshavare i Sverige finns barnet juridiskt. Det betyder att barnet inte har rätt till vård, barnbidrag eller föräldrapenning. Beslutet kan ta omkring 6-7 månader.

2013 uppskattades att det fanns 100 barn i Sverige som fötts via surrogatmödraskap. Den siffran har troligen ändras idag.

Källa: Tammuz Surrogacy Nordic och Statens offentliga utredningar