Pias barn flydde bostaden

Värden anser sig ha gjort vad man kan och har miljönämnden på sin sida. Nu bor Pia Nordgren ensam i lägenheten sedan dottern Embla och sonen Truls tvingats flytta till morföräldrarna.
Värden anser sig ha gjort vad man kan och har miljönämnden på sin sida. Nu bor Pia Nordgren ensam i lägenheten sedan dottern Embla och sonen Truls tvingats flytta till morföräldrarna.
Ett axplock av de mediciner Pia tar mot sina besvär.
Ett axplock av de mediciner Pia tar mot sina besvär.
Pia Nordgrens barn kan inte bo hemma. De får svårt att andas där.

Ångor från lim som sipprat ner i betonggolvet kan vara orsaken.

Miljönämnden menar dock att hyresvärden redan gjort allt som går för att komma till rätta med problemet.

17- åriga Embla går barfota på det relativt nya köksgolvet. Hon är på besök, men bor inte hemma längre. Andningsbesvären ledde till att hon började på ett internatgymnasium i Norrland.

– När jag varit här ett tag blir halsen tjock av slem och jag får svårt att andas, säger hon.

Hennes 15-åriga lillebror Truls har samma problem. Han berättar att han saknar sin mamma, men numera bor hos sina morföräldrar i Vällingby.

Familjen flyttade till lägenheten i Årsta 2008. Sakta men säkert fick de alla problem med snuva och tilltäppta luftvägar. Båda barnen utvecklade astma. Men det var inte förrän de hade varit borta på en lång resa i ett par månader som de kopplade sina besvär till lägenheten.

– Vi hade inga problem med slem, eller andning när vi var borta, säger Pia.

Familjens hälsobesvär har utretts av läkare vid arbets- och miljömedicinska mottagningen, ­Karolinska sjukhuset.

AK-konsult, experter på fukt och innomhusmiljö kunde konstatera att det fanns så kallade emissionsskador – ångor från lim från golvet i lägenheten. Man misstänkte att ångorna kom från att golvet lagts på betong som inte varit helt torr när huset byggdes.

Hyresvärden SKB rev då upp golven, skrapade bort limresterna och lade dit nya golv.

Två år senare gjorde AK-konsult nya mätningar. Då visade det sig att emissionsnivåerna var desamma som före saneringen.

Nu ville inte värden göra mer. Pia blev i stället erbjuden en ny lägenhet med högre hyra i huset bredvid. Hon tackade nej.

– Det är samma typ av hus så jag är rädd för att besvären inte försvinner. Sedan känns det inte rätt att någon annan ska flytta in här och ta över problemen.

Jani Johnsson vid SKB menar dock att de egentligen inte behövde riva upp golven från första början utan gjorde det för att tillmötesgå sin hyresgäst.

Pia anmälde fallet till miljönämnden.

I deras utredning beskrivs tidigare fall där ämnen från golvlimmet sipprat ner i betongen för att sedan sakta stiga uppåt igen senare.

Det kan ha varit det som hänt i familjens bostad eftersom de förhöjda nivåerna av emissioner från golvet hade kommit tillbaka.

Några gränsvärden för den här typen av ångor finns inte. Därför sa nämnden att hyresvärden inte behövde vidta ytterligare åtgärder.

– Vi kan inte slå fast med de mätmetoder vi har i dag att inomhusmiljön är orsaken till hyresgästens besvär. Trots all forskning befinner vi oss i en gråzon här, vilket är ett jättestort problem säger Per-Eric Hjelmer, miljö- och hälsoskyddsinspektör vid miljöförvaltningen.

Samtidigt finns det åtgärder som tidigare använts med goda resultat. Ett exempel är ventilerade golv som lades in i hus i Enskededalen. Där upplevde hyresgästerna en klar förbättring, enligt AK-konsult. Miljöförvaltningen menar dock att det generellt är osäkert om det fungerar, och dessutom dyrt. Hyresvärden behöver därför inte göra mer.

I Pias lägenhet skulle ventilerade golv kosta ungefär 80 000 kronor.

Fakta

Ventilerade golv en lösning

I sin rapport slår miljönämnden fast att skadan finns kvar i lägenhetens golv.

Det står också att man visserligen kan sätta in ventilerade golv, där en fläkt tar hand om eventuella emissioner. Men det är osäkert om det fungerar och relativt dyrt.

Källa: Miljöförvaltningen