Polisbristen gör att staden måste satsa på vakter

Vid årets slut ska ordningsvakterna femdubblas i Stockholms stad.
Vid årets slut ska ordningsvakterna femdubblas i Stockholms stad.
När polisen inte räcker till satsar staden på ordningsvakter – som man blir med två veckors utbildning.
Nu kritiseras beslutet för att kosta för mycket och för att det kan bli rättsosäkert.

Under slutet av 2019 vill Stockholms ledande politiker att det ska finnas runt 100 kommunala ordningsvakter som ska patrullera i staden.

I innerstan ska de finnas vid S:t Göransparken, S:t Göransgatan, Björns Trädgård, Klaraområdet, Sergels torg, Fridhemsplan, Flemminggatan, Stureplan, Birger Jarlsgatan och Vasagatan.


I en serie artiklar granskar nu Mitt i den lokala polisens arbete i innerstan. Hur invånarna drabbas i en allt mer jäktad och ansträngd polisorganisation. Denna del – när polisen inte räcker till satsar staden på vakter.


– Antalet poliser är för få, framförallt antalet synliga poliser

Erik Slottner (KD) trygghetsborgarråd

Uppgiften är att ingripa vid bråk, störa knarkhandeln, stoppa utåtagerande personer eller ingripa mot det som stör den allmänna ordningen. Vakterna delar ett gemensamt anropningssystem med polisen och är ofta de som kommer först på plats vid larm.

– Antalet poliser är för få, framförallt antalet synliga poliser. Därför vill vi öka tryggheten och minska brottsligheten med ordningsvakter, säger Erik Slottner (KD) trygghetsborgarråd.

Erik Slottner, kristdemokrat. Kristdemokraterna i Stockholms stad.

När polisen inte har resurser måste staden rycka in i stället, tycker Erik Slottner (KD). Foto: Stefan Källstigen

Många miljoner

Notan för vakterna är i årets budget 70 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 20 miljoner i fjol.

Men det är problematiskt att kommuner och landsting lägger så stora summor på vakter, tycker Greta Berg, expert på brottsförebyggande frågor på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som ser flera brister.

– Det är bra att kommuner jobbar med trygghet, men synd att man ser sig nödgad att anställa ordningsvakter. Jag tycker att det är en polisiär fråga, säger Greta Berg.

– Kommunala medel ska gå till kommunala uppgifter, inte polisiära, fortsätter hon .

Greta Berg tycker att en kommun, som Stockholms stad, kan lösa trygghetsproblem på andra sätt, som fältassistenter, fritidsgårdar eller andra sociala insatser. Foto: SKL

Det är absolut en rättssäkerhetsfråga

Greta Berg

Risk att vakter är orutinerade

En annan risk är rättssäkerheten, enligt Greta Berg. Ordningsvakt blir man genom att gå en två veckors lång utbildning. Polis genom en utbildning på två och ett halvt år.

Risken finns därför att orutinerade personer inte kan hantera alla situationer på ett korrekt sätt, eftersom de inte har polisens utbildning och kompetens.

– Om kommunen har mycket ordningsvakter kan polisen bli allt mer frånvarande. Det är absolut en rättssäkerhetsfråga, säger Greta Berg.

Trygghetsborgarrådet håller inte med

Men att det skulle bli rättsosäkert med vakterna håller inte Erik Slottner (KD) med om.

– En polis och en ordningsvakt har olika befogenheter. Vid alla allvarliga incidenter ska vakterna kontakta polis. Ordningsvakterna ska inte ersätta poliserna, utan förstärka dem.

Fakta

Ordningsvakterna i Stockholm kommer från Nokas

I februari 2019 finns det runt 20 kommunala ordningsvakter i Stockholm. I mars ska de bli 40 och i slutet av året är målet att runt 100 ordningsvakter finns utplacerade runt om stan. Dessutom finns det ordningsvakter anställda av SL och privata aktörer som t. ex. krogar och köpcentrum.

Ordningsvakter har till skillnad från väktare vissa befogenheter enligt polislagen. De får avvisa och omhänderta personer, använda handfängsel, ha batong och använda våld om situationen kräver det.

I Stockholms stad är ordningsvakterna upphandlade av företaget Nokas. De utbildas av polisen i två veckor. Därutöver får de utbildning av staden i bland annat om bemötande och hur socialtjänst och ungdomsjour fungerar.

En väktare har inte ordningsvaktens befogenheter, utan arbetar främst med bevakning. De kan göra envarsgripanden, som alla människor kan, när någon begått ett brott med fängelse i straffskalan.

Källa: Stockholms stad, polisen