Polisen vill ha kameror vid Brommaplan

Polisen vill ha egna övervakningskameror vid Brommaplan, Hässelby gård och Vällingby C.
Polisen vill ha egna övervakningskameror vid Brommaplan, Hässelby gård och Vällingby C.
Polisen har långt framskridna planer på att sätta upp egna kameror på flera platser i Hässelby, Vällingby och Bromma.
– Det handlar om att öka tryggheten i de mest brottsbelastade områdena, säger Samuel Sjöö, kommunpolis i Hässelby-Vällingby.

I Järva har polisen sedan 2017 på prov haft övervakningskameror i Tensta, Rinkeby och Husby, vilket enligt polisen bidragit till att ett stort antal brott klarats upp. I innerstan vill polisen sätta upp kameror på sex nya platser.

Men även polisen i lokalpolisområde Vällingby ligger i framkant när det gäller att förstärka övervakningen.

– Vi har långt gångna planer på att sätta upp egna kameror på ett antal punkter vid torget i Hässelby gård, vid Vällingby centrum och på Brommaplan. Det är ett arbete som pågår, säger Samuel Sjöö.

Kan säkra bevisning

Han kan idag inte säga exakt när kamerorna kommer på plats, men förhoppningen är att det inte ligger alltför långt i framtiden.

Kommunpolisen i Hässelby-Vällingby, Samuel Sjöö

Kommunpolisen i Hässelby-Vällingby, Samuel Sjöö. Foto: Anna Z Ek

Syftet med bevakningen är att bekämpa brott, öka tryggheten på offentliga platser, och inte minst att säkra bevisning. Övervakningsbilder kan bidra till att brottslingar identifieras och även dokumentera händelseförlopp, vilket kan bli avgörande när brott ska lagföras.

Utsatta platser

Andra aktörer har redan kameror i de här områdena, men för polisen är det en stor fördel att ha egna kameror där de i realtid kan följa det som kamerorna registrera. Dessutom kan man placera kamerorna på de ställen där de gör mest nytta ur ett polisiärt perspektiv – på de mest utsatta platserna.

– Det blir obekvämt för den kriminelle att vara där. Det finns ett öga som är med, och det ökar tryggheten för allmänheten.

Tryggare områden

En vanlig invändning mot utökad kameraövervakningen är att det kan uppfattas som ett hot mot den personliga integriteten för vanliga medborgare.

– Men jag tror att de flesta medborgare är positivt inställda om det gör områdena tryggare. Jag tror inte att man har så stora invändningar, säger Samuel Sjöö.