Gängkriminella skjuter för att klättra i hierarkin

Daniel Vesterhav, enhetschef på Brå.
Daniel Vesterhav, enhetschef på Brå.
Kriminella skjuter för att skapa sig ett rykte – och klättra uppåt i hierarkin.
Det berättade polisen och Brottsförebyggande rådet på en pressträff på tisdagen.
– Man ses som en pajas om man skjuter någon i benet, säger Erik Nilsson, utredare på Brå.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har intervjuat 21 personer med erfarenheter inom organiserad kriminalitet och skjutvapenvåld.

Deras svar har resulterat i en studie om mekanismerna bakom våldet och visar att det bland annat är genom att skjuta som man flyttar fram sina positioner i den kriminella karriären.

Man utgår ifrån att alla har vapen och tänker jag skjuter först

Erik Nilsson, utredare på Brå

Det är ett sätt att skydda sig och det behöver inte pågå en konflikt för att motivera att man bär vapen – man måste alltid vara förberedd.

– Man utgår ifrån att alla har vapen och tänker ”jag skjuter först”. Men det blir också paradoxalt, för om alla beväpnar sig så ökar risken för att du själv blir skjuten, säger Erik Nilsson, utredare på Brå som gjort studien tillsammans med Elin Jönsson.

Inga nyheter för polisen

Polisen som medverkade vid presskonferensen bekräftade bilden som rapporten visar, skjutvåld handlar om att göra karriär och att man beväpnar sig av rädsla.

Och att det är löst sammansatta grupper av kriminella där lojalitet och vänskap snabbt kan förändras till hämnd och våldsgärningar.

– Förhoppningen med studien var att få en tydligare bild av personer från den kriminella världen – från deras perspektiv. Polisens bild stämmer överens med våra resultat, men det spelar ingen roll om vad polisen känt till genom intuition, den här typen av fastlagd forskning behövs, säger Daniel Vesterhav, enhetschef på Brå.

Daniel Vesterhav, enhetschef på Brå. Foto: Erik Lejdelin

Rör sig inte om gäng

Han säger, likt polisen sagt många gånger tidigare, att det är viktigt att ta i beaktning att det inte rör sig om gäng – utan att det är lösa grupper av kriminella.

– Det finns visserligen ledargestalter men det är lösa nätverk som krackelerar väldigt lätt vilket innebär att nya personer tar vid väldigt snabbt. Det är viktigt för polisen att ta i beaktning att man inte jagar gäng.

Han säger studien visar att att många mår väldigt dåligt och är rädda för sina liv.

– Ibland skjuter man som en form av försvar, för att vara den som skjuter först.

Att prata med polisen är mycket ovanligt, och i de fall man gör det handlar det om att försvåra för konkurrenter och stärka sin egen position.

Skjuter sig till karriär

Enligt intervjupersonerna krävs det grövre våld för att skapa sig ett rykte. Att andra vet vem man är och vad man är kapabel till är centralt för att ta sig upp från botten, och man måste genomföra flera skjutningar för att vara speciell.

– Man ses som en pajas om man skjuter någon i benet, säger Erik Nilsson.

Representanter från polisen och Brå. Foto: Erik Lejdelin.

Börjar med droghandel

Vägen in i gängkriminaliteten börjar oftast genom vänner och försäljning av droger.

– Det finns god tillgång av narkotika och det har blivit lättare att komma över.

Ofta vet man inte vad konflikten handlar om

Erik Nilsson, utredare på Brå.

Sedan börjar konflikterna med smågrejer, som skulder eller att man varit bufflig och gått in i någon eller tittat åt en tjej som någon annan anser sig ha rätt till.

– Ofta vet man inte vad konflikten handlar om. ”Det blev tjafs” har många intervjupersoner sagt, utan att riktigt veta hur det startade, säger Erik Nilsson.

Inte förbjudet att lämna

Det finns ingen egentligen inget problem att lämna de kriminella nätverken, säger Daniel Vesterhav.

– Det är ingen som förbjuder dig att göra det. Problemet är att det inte finns några realistiska alternativ, de är uppväxta i de här områdena och lever i den här miljön. De behöver hjälp utifrån med att flytta därifrån och få en vettig sysselsättning.