100 år sedan beslut om kvinnlig rösträtt

Rösträttsmötet med kvinnor 1909. 1909-1909
Möte för kvinnlig rösträtt 1909.
I dag är det exakt hundra år sedan beslutet togs om att ge kvinnor rösträtt i Sverige.
Mitt i har letat efter fotografierna som visar på kampen för demokrati.

Beslutet om att ge kvinnor rösträtt togs i riksdagen den 17 december 1918. Beslutet innebar att kvinnor fick rösta i kommunalvalet 1919 och i riksdagsvalet 1921.

Men kampen för fullvärdig demokrati var lång. Och Sverige var senare med kvinnlig rösträtt än alla de övriga nordiska länderna.

Vid införandet av kvinnlig rösträtt hade allmän rösträtt för män bara gällt i Sverige sedan 1911.

Under måndagen uppmärksammade riksdagen hundraårsjubileet med bland annat flaggceremoni och presentation av två nya antologier.

Mitt i grävde i stadens arkiv efter bilder på kampen för demokrati:

Författaren, publicisten och feministen Elin Wägner bredvid en trave pärmarna med insamlade namnlistor för kvinnlig rösträtt. 1914-1914FOTOGRAF: Okänd. BILDNUMMER: D 767 Stadsmuseet i Stockholm

Foto: Digitala stadsmuseet.

Författaren och feministen Elin Wägner bredvid en trave pärmar med insamlade namnlistor för kvinnlig rösträtt 1914.

Demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet första maj 1901. 1901-1901FOTOGRAF: Blomberg, Anton. BILDNUMMER: E 4555 Stadsmuseet i Stockholm

Foto: Digitala stadsmusset

Demonstration för allmän rösträtt på Gärdet 1 maj 1901. Det var Socialdemokraterna och Liberalerna som drev igenom införandet av kvinnlig rösträtt.

Deltagare vid den internationella kvinnliga rösträttskongressen i Stockholm år 1911 uppställda med standar vid Södra Blasieholmshamnen. 1911-1911FOTOGRAF: Okänd. BILDNUMMER: C 2416 Stadsmuseet i Stockholm

Foto: Digitala stadsmuseet

1911 hölls internationella kvinnliga rösträttskongressen i Stockholm. Här syns deltagare uppställde vid Södra Blasieholmshamnen 1911.

Porträtt av Signe Bergman

Foto: Digitala stadsmuseet

Signe Bergman var en av de ledande medlemmarna i den svenska organisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Hon var också svensk representant i International Woman Suffrage Alliance.

Hjalmar Branting talar inför en stor publik på Norra Latins g?

Foto: Karl Ransell, Svd / Digitala stadsmuseet

Hjalmar Branting blev partiledare för Socialdemokraterna 1907 och argumenterade starkt för kvinnlig rösträtt. 1920 blev han också statsminister. På bilden syns han hålla ett politiskt tal i författningsfrågan inför en stor publik på Norra Latins gård.