Pråliga prylar säljer bäst

Gunilla Holm i sin loppisbutik i Brottby med en samlartallrik från 1972.
Gunilla Holm i sin loppisbutik i Brottby med en samlartallrik från 1972.
Pråliga pydnadssaker säljer bra.
Pråliga pydnadssaker säljer bra.
Det fortsätter att gå bra för loppisarna.

På bakluckeloppisen vid Roslagsstoppet har besökarna vällt in och hos Gunilla Holm i Brottby har ett nytt försäljningsrekord noterats.

Det går inte riktigt att säga att det är trendigt att handla eller sälja på loppis längre.

Det tycker Maria Wiberg, en i gänget bakom succén Stockholmsmarknader som arrangerar bakluckeloppisar bland annat vid Roslagsstoppet och Täby galopp och på Liljeholmstorget.

– Det här har blivit ett komplement till annan handel. Bra uppfinningar överger man inte. Som Blocket, eller hjulet, säger hon.

I år är nionde sommaren som bakluckeloppisarna varit igång och besöksantalet har inte tunnats ur. Med ungefär 10 000 besökare varje helg och ett par 100 000 besökare under hela sommaren är det rekordmånga som sålt ­eller handlat på bakluckeloppis den ­soliga sommaren 2013, berättar Maria Wiberg. Roslagsstoppet, vid E18 i norra Vallentuna kommun är en plats som verkligen hittat sin återkommande publik.

– Det har varit packat där varje helg, även när regnet hängt i luften, säger Maria Wiberg.

Rekord har det också varit hos Gunilla Holm som driver en loppis i Brottby.

Varje år låter hon dem som lämnar in saker till loppisen välja om de själva vill ha förtjänsten eller om de vill att hon ska skänka den till insamlingen Världens barn.

Förra året fick hon in 60 000 kronor genom försäljning och insamling i bössa i butiken. I år fick hon in 80 000 kronor.

– Många vill ge, säger hon.

Gunilla Holm har drivit sin loppis i 42 år. Men redan som barn började hon arbeta i affär, då hennes föräldrar drev diversehandel i Brottby.

– Jag är uppvuxen bakom disken, säger hon.

Vanan vid folk och försäljning har gett henne säkerhet. Metoden är vänlig men rättfram.

Kunder som prutar får gärna göra det. Men då får de lägga mellanskillnaden i bössan som går till Världens barn.

Det går också finfint att plocka i gratislådan.

– Men då får man böta i bössan, säger hon.

Gunilla Holm får in en mängd saker. Det mesta går att sälja. Men en del saker är rena skräpet. När Lokaltidningen Mitt i Vallentunasteget kommer på besök packar hon upp en låda med saker.

En pytteliten flätad korg får nog åka till tippen. Liksom en kaffekanna utan handtag. En ihålig glasljusstake med röda tygrosor i ger hon dock en chans.

Det är lite olika från år till år vad som säljer, berättar hon.

– Helt plötsligt köper folk jultallrikar, inte för att hänga på väggen, utan för att lägga bakelser på.

Inköparen från tv-programmet ”Hela Sverige bakar” har köpt jultallrikar hos henne, berättar hon.

Hon har sina samlare som hon lägger undan saker åt. Samlare av prydnadsmöss, kor och får, får regelbundet påfyllning till sina samlingar. Lustigt nog går även andra typer av prydnadssaker bra.

– Ju fulare och pråligare, desto bättre går det.

Andra storsäljare är garn och etsade vinglas. De säljs så fort de kommer upp på hyllorna.

Fakta

Loppisexperterna: böcker säljer dåligt, leksaker bra

Hos Gunilla Holm:

Bra: Garn, riktigt gamla saker, fina etsade vinglas och glas överlag, glasburkar för inläggning.

Dåligt: Oklara småsaker, smycken, tenn.

På bakluckeloppis:

Bra: Barnsaker som leksaker, barncyklar och flytvästar. Verktyg, allt från enkla skiftnycklar till eldrivna. Klassiska fynd som prydnader av kända svenska designers.

Dåligt: Böcker om de inte är väldigt speciella. Kläder kan vara jättelätt eller jättesvårt. Halvnytt mode går sällan hem.

Källor: Gunilla Holm

och Maria Wiberg