Psykisk ohälsa bland unga ska kartläggas

Postkodstiftelsen delar ut pengar till psykisk ohälsa.
Postkodstiftelsen delar ut pengar till psykisk ohälsa.
Med ett ekonomiskt bidrag på 100 000 kronor kan nu Tjejjouren Bellis vidareutveckla sitt arbete kring psykisk ohälsa bland unga.

I samband med att det idag är världsdagen för psykiskt ohälsa så presenterar Postkodstiftelsen ett antal projekt som kommer få ekonomiskt stöd. Sammanlagt ska 4,6 miljoner kronor delas ut till 27 olika organisationer i landet.

En utav organisationerna är Tjejjouren Bellis i Österåkers kommun, som tilldelas 100 000 kronor. Motiveringen från Postkodstiftelsen lyder ”för att kartlägga psykisk hälsa hos ungdomar i högstadieålder, samt ta fram aktiviteter för att förbättra välmående hos gruppen”.

Jessica Clareus, som är projektledare på Tjejjouren är givetvis lycklig över det ekonomiska tillskottet.

– Det här känns jätteroligt. Lite oväntat men roligt.

Bellis Tjejjour har precis påbörjat sitt arbete ute i skolorna i Österåker. Och redan nu har man sett en för dom ganska ovanligt psykisk påfrestning hos eleverna.

– En första känsla är att det finns en problematik med stress hos de här ungdomarna. Så det kommer vi gräva mer i och fundera på sätt hur vi kan lära elever hur man hanterar stress kring skolarbetet.

Pojkarna inkluderas

Man inriktar sitt arbete i tre klasser från årskurs sju på Solskiftesskolan. Det kartläggande arbetet som nu har inletts kommer efterhand utvärderas noga.

– Och utifrån det resultatet kan vi sedan organisera aktiviteter och planera föreläsningar, förklarar Jessica Clareus.

I det arbetet som nu ligger framför Tjejjouren har man valt att omorganisera sig. Man inkluderar även pojkarna på Solskiftesskolan i kartläggningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fakta

Kort om den psykiska hälsan i Sverige

I Sverige uppger de allra flesta, både barn och vuxna, att de har en god eller mycket god psykisk och fysisk hälsa. Samtidigt är det många som har återkommande psykiska och somatiska (kroppsliga) besvär som påverkar måendet.

30 procent av befolkningen har lindriga besvär av ängslan, oro eller ångest. Besvären är vanligare bland kvinnor (37 procent) än bland män (24 procent). 6 procent av kvinnorna och 3 procent av männen uppger att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest.

Flickor rapporterar psykiska och somatiska besvär i högre utsträckning än pojkar. Äldre barn uppger fler psykiska och somatiska besvär än yngre barn. Något fler barn rapporterar psykiska och somatiska besvär i dag än för 15 år sedan.

Personer med eftergymnasial utbildning uppger oftare att de har ett bättre hälsotillstånd jämfört med personer med gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Äldre personer (65–84 år) uppger i regel färre psykiska och somatiska besvär än yngre personer (16–29 år).

Källa: Folkhälsomyndigheten