Min lokala hjälte

Rakhmat Akilov åtalas för terroristbrott

Hans Ihrman, förundersökningsledare och vice chefsåklagare, presenterar åtalet mot Rakhmat Akilov.
– Mitt mål är att han aldrig ska röra sig fritt igen i vårt samhälle, säger han.

På tisdagsförmiddagen håller åklagaren Hans Ihrman en presskonferens tillsammans med Christer Nilsson, chef för utredningsenheten på Nationella operativa avdelningen, samt Johan Olsson, operativ chef på Säkerhetspolisen.

– Den sjunde april, var Drottninggatan full av människor. Det var fredag och många var förväntansfulla. Fem personer kom aldrig hem till sina familjer. Jag vill inleda pressträffen med att utrycka mitt djupaste deltagande till dessa familjer, säger Hans Ihrman.

Åklagaren Hans Ihrman menar att rättsprocessen aldrig kan återställa det som gått förlorat, men han hoppas att det kanske ska ge dem möjlighet att bearbeta sin sorg och sin smärta.

– Angreppet riktades mot det vi alla tror på – ett öppet och ett tryggt samhälle. Att utkräva ansvar är rättsstatens svar på det angreppet, säger Hans Ihrman.

Hans Ihrman, förundersökningsledare och vice chefsåklagare. Foto: Christian Lärk

Åtalas för bland annat terroristbrott

Rakhmat Akilov åtalas för terroristbrott och försök till terroristbrott alternativt framkallande av fara för annan.

– Mitt mål är att han aldrig ska röra sig fritt i vårt samhälle, säger Hans Ihrman.

Rättegången väntas pågå under tre månader.

– Jag hoppas att rättegången kommer att ge oss ytterligare svar på vad som har hänt. Och framförallt varför, säger Hans Ihrman.

Akilov har tidigare erkänt att det var han som körde lastbilen längs Drottninggatan i Stockholm den 7 april.

Enligt åklagaren har Akilov planerat dådet i månader. I januari – knappt tre månader före terrordådet på Drottninggatan – ska Akilov i totalt 21 chattkonversationer ha åtagit sig att utföra terroristbrott för Islamiska statens räkning. Akilov ska också har gjort sökningar på internet och letat efter potentiella mål för ett terrorattack – bland annat ”gay club in Stockholm”.

Johan Olsson, operativ chef på Säkerhetspolisen. Foto: Christian Lärk

Åklagaren har också lagt fram bevis i form av fotografier på Drottninggatan, Hötorget, Vasagatan och Klarabergsgatan tagna av Akilov som tyder på att han rekognoscerat platsen innan dådet.

”Han ville straffa Sverige”

Akilov ska under en tid före dådet ha genomgått en radikaliseringsprocess.

– Motivet är att han har velat straffa Sverige för att vi deltar i en global koalition mot IS, att vi ska omvärdera vårt deltagande, säger Hans Ihrman under en frågestund vid presskonferensen.

Enligt åtalet har Akilovs syfte med terrordådet varit att ”injaga allvarlig fruktan hos befolkningen”, men också att tvinga regering och riksdag att ”avbryta ett svenskt deltagande i den militär utbildningsinsatsen som genomför av den globala koalitionen mot Islamska staten (IS) i Irak. Akilov ska i chattkonversationer också ha uttryckt att han ”vill köra över otrogna”.

Har han uttryckt någon ånger?

– Jag vill inte kommentera sådana detaljer här och nu. Hans försvarare kommer att redogöra för hans inställning.

I lastbilen fanns också en bomb, en så kallad ”anordning” med fem butangasbehållare, knivar, skruvar och andra metallföremål. Akilov ska ha antänt anordningen och på så sätt åstadkommit en explosion inne i lastbilens förarhytt.

– Den åstadkom en skada, men den kunde ha blivit värre eftersom den inte fungerade fullt, säger Hans Ihrman.

Bland åklagarens bevisning finns också bilder från Akilovs mobiltelefon. Ett foto är taget på Adolf Fredriks kyrkogatan – inifrån lastbilen mitt under det pågående terrorattentatet.

Akilov har berättat om motivet

Hans Ihrman menar att Akilov har varit samarbetsvillig.

– Han har medverkat i utredningen fullt ut, så mycket man kan begära av en person i den situationen. Han har förklarat sina motiv för det han har gjort, säger Hans Ihrman.

Christer Nilsson, chef för utredningsenheten på Nationella operativa avdelningen. Foto: Christian Lärk

Fakta

Utredningen i siffror

9 000 sidor förundersökning.

1 700 förhör.

14 frihetsberövanden.

1 000 tips.

300 beslag.

158 filmer.

Källa: Polisen