Rasistlappar kastades på man i Kista galleria

Lapparna kastades efter uniformerad man som arbetar i Kista galleria.
Lapparna kastades efter uniformerad man som arbetar i Kista galleria.
”Jävla neger” stod det på en av flera lappar som kastades efter en uniformerad man som arbetar i Kista galleria.
– Jag känner mig mycket orolig och jag vill att någon ska ta hoten på allvar, säger den utsatta mannen.
Bara fyra procent av anmälda hatbrott går vidare till åtalsbeslut, enligt Brå:s senaste statistik.

I snart en månad har mannen burit med sig papperslapparna i fickan. De flesta av lapparna är rasistiska och handlar om mannens utseende.

– Jag bär med mig dem som bevis. Nästan varje dag skriker någon ”neger” efter mig. Det har också hänt att de kastat bananer efter mig och sagt att jag ska åka tillbaka dit jag kommer ifrån. Det händer så ofta att jag nästan inte längre bryr mig.

Händer så ofta att jag nästan inte längre bryr mig

Han trodde att hans chefer skulle polisanmäla händelsen med lapparna, men de uppmanade honom att göra det själv.

Lapparna ska ha kastats av en grupp unga vuxna i 20-25 årsåldern som under en helgdag förra månaden följde efter honom under hans arbetspass inne i gallerian.

”Helt oacceptabelt”

– Det är helt oacceptabelt. Vi ser Kista galleria som en mångkulturell plats så det är både oacceptabelt och märkligt, säger Magnus Åkesson, regionschef på Citycon, som äger Kista galleria.

Händelsen hade inte kommit till hans kännedom.

– Om det påverkar våra leverantörer och dem som arbetar för oss så måste vi göra upp en åtgärdsplan. Det är bra att händelsen polisanmäls, så att det kommer fram och man kan försöka lösa problemet.

Kategorin främlingsfientlighet och rasisms ligger bakom den största delen anmälda hatbrott i Sverige.

Bara fyra procent av anmälningarna ledde vidare

2015 anmäldes 6984 hatbrott, av dem kunde 257 –  4 procent, kopplas till en person och leda till åtalsbeslut, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.

Det finns inte någon särskild brottskod för att registrera hatbrott vid en polisanmälan, eftersom att hatbrott kan vara motivet i flera olika typer av brott till exempel misshandel eller ärekränkning, enligt Brottsförebygganderådet, Bra.

Brottsförebygganderådet identifierar hatbrottsanmälningar genom manuella granskningar av anmälningar avseende särskilt utvalda brottskategorier.

 Vi vet att det finns stora mörkertal

Ava Faramarzi, titel på Brottsförebygganderådet

2008 lades ett fält till när polisen registrerar en anmälan. Polisen ska sedan dess kryssa i om de misstänker att det kan vara ett hatbrott, för att inte missa eventuellt hatbrott som motiv i en anmälan.

Det kan vara svårt att identifiera hatbrottsmotivet bakom ett brott, eftersom det inte finns någon särskild brottskod, menar Ava Faramarzi, utredare på Brottsförebygganderådet, Brå.

– Anmälningsstatistiken säger dessutom väldigt lite om den faktiska utsattheten för hatbrott. Vi vet att det finns stora mörkertal, säger hon.

Men trots det är det viktigt att fortsätta anmäla hatbrott och sätta siffror på, menar hon.

– Det är viktigt att sätta siffror på eftersom det kan ge information om utvecklingen och strukturen för de polisanmälningar där Brå identifierat hatbrottsmotiv, säger Ava Faramarzi.

Fakta

Hälften av hatbrotten avskrivna direkt

Under 2015 anmäldes 6415 hatbrott i Sverige

3273 – 47 procent,  blev avskrivna direkt

3402 – 49 procent, nedlagda efter utredning

257 – 4 procent, uppklarade – då en person har knutits till brottet genom till exempel att det åtalsbeslut eller strafföreläggande.

1 procent var fortfarande under utredning

Siffrorna för handlagda ärenden som finns Brå:s senaste rapport 2016 är för anmälningar registrerade under 2015.

Källa: Brottsförebygganderådet.