Allt färre får recept på antibiotika hos doktorn

Allt färre antibiotikarecept skrivs ut.
Allt färre antibiotikarecept skrivs ut.
Användandet av antibiotika minskar i länet. Men förskrivningen är fortsatt hög vid vissa husläkarmottagningar, och nätdoktorernas andel av antibiotikarecepten ökar.

Stockholmarna använder allt mindre antibiotika. Antalet uthämtade recept är nu 320 per tusen invånare. För ett år sedan var siffran 335.

Framför allt är det bland barn och unga som användandet av antibiotika minskat. Det konstaterar hälso- och sjukvårdsförvaltningen i sin delårsrapport.

Men även om antibiotikarecepten blir färre är användandet högt i Stockholms län jämfört med övriga landet. Snittet ligger på 301 recept per tusen invånare och år. Det nationella målet är att komma ner i 250 recept.

Färre i Solna och Salem

Och inom länet finns stora skillnader. I Nynäshamn, Sigtuna och Södertälje skrivs flest recept ut, runt 350 per tusen invånare. I Österåker, Solna och Salem är förskrivningen lägst, under 300. Det visar statistik från Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens.

Antibiotika används för att bota infektioner som orsakas av bakterier. Ju mer antibiotika som används, desto snabbare blir bakterierna resistenta mot antibiotikan, som då inte biter.

Vanliga sjukdomar, som till exempel lunginflammation, går då inte att bota.

Fler använder nätläkare

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen poängterar vikten av att alla vårdgivare är restriktiva med antibiotika. Det finns husläkarmottagningar där förskrivningen är hög, och de har nu informationsbesök av Strama-representanter att vänta.

Under 2018 har användandet av nätdoktorer ökat, och de står nu står för 3,3 procent av alla antibiotikarecept som skrivs ut till invånare i Stockholms län. I dag råder det delade meningar om antibiotika bör skrivas ut utan att en doktor undersöker patienten fysiskt.

Fakta

Därför ska antibiotika användas restriktivt

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier.

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika.

Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen.

Med ökad antibiotikaresistens blir infektioner svårare eller omöjliga att bota.

Sjukvården är beroende av antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer eftersom de innebär en ökad infektionsrisk.

Vårdhygien och hygienrutiner i samhället förebygger infektioner och smittspridning vilket in sin tur minskar behovet av antibiotika.

Barnvaccinationsprogrammet och influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre minskar också infektionstrycket.

Källa: Folkhälsomyndigheten