Regn och skavsår stoppar inte Felicia

Spöregn, fotblåsor, 25 kilos packning – och en utmattad hund. Det är inget som stoppar synskadade Felicias vandring till Västervik.

Knappt fyra dagars vandring har Felicia Adlersfeld hunnit med när Lokaltidningen Mitt i når henne. Hon är blöt, trött och har blåsor under fötterna, men är ändå vid gott mod.

– Den första biten var underbar, men sen kom ju spöregnet, och jag vet att det låter som ett skämt, men jag hittade inte paraplyet när vi gick hemifrån…

Den första natten skulle hon och Simba sova i Rönninge i södra Stockholm hos föräldrarna till en vän. Men att ta sig dit visade sig vara lättare sagt än gjort.

När Felicia kom fram till en skog slutade plötsligt hennes GPS att fungera. Lite på måfå gick hon och Simba vidare in i urskogen och följde en stig. Efter nästan en timme gick GPS:en igång igen, just när Felicia kom ut ur skogen.

– Jag kom ut på precis samma plats som jag gick in. Jag blev så arg, skrattar hon.

I Rönninge bestämde hon sig för att dumpa en del av sin packning.

– Jag släpade på 25 kilo, halva min kroppsvikt, det gick inte.

När vi pratar med henne har hon och Simba avverkat 16-17 mil, gissar hon.

– Nu är vi någonstans mellan Nyköping och Östra Husby, säger 28-åringen som lämnade hemmet i Hallonbergen den 16 september för att vandra de 30 milen till Västervik.

Felicia Adlersfeld fick den obotliga ögonsjukdomen LHON när hon var 21 år, och bara en månad efter de första symptomen hade hennes direkta syn försvunnit. Med sin vandring vill hon visa för sig själv och andra att man inte behöver ge upp bara för att man fått en sjukdom.

Efter Mitt i:s artikel, som flera andra medier snappade upp, är hon igenkänd på vägarna.

– Bilar tutar och en hel del personer har kommit fram för att de känt igen oss.

En som inte riktigt hängt med i tempot är dock hunden Simba, som sovit som en stock senaste nätterna.

– Han har varit extremt trött, så jag tycker lite synd om honom. Men vi mötte en så snäll taxichaufför i Nyköping. Han har lovat att skjutsa oss 1,5 mil till Smedstorp där vi ska sova. Det är lite fusk, men det är för Simbas skull, så han ska orka resten, säger Felicia.