Deras regnbågspodd blev störst i Sverige

Thobias, youtubern Daniel H och Anton spelar in veckans avsnitt.
Thobias, youtubern Daniel H och Anton spelar in veckans avsnitt.
Unga youtubern Daniel H tillsammans med Thobias och Anton i studion.
Unga youtubern Daniel H tillsammans med Thobias och Anton i studion.
Med modern teknik är det numer lätt för den som vill skapa sin egen kanal ut mot världen. Anton och Thobias satsade på sin dröm – att prata HBTQ-frågor och visa att de faktiskt berör alla.
I dag är podden ”Regnbågsliv” landets största HBTQ-podd.

Hur vet jag om jag är homosexuell? Hur kommer jag ut? Hur är det att vara transsexuell?

Frågorna är många och angelägna när Råsundaparet Anton och Thobias varje vecka bänkar sig för att spela in sin podd Regnbågsliv. Varje avsnitt gästas man av en känd HBTQ-profil som berättar om sitt liv och sedan diskuterar man frågor som könsidentitet, psykisk ohälsa och kärlek, förstås!

Podden har snabbt blivit en av de mest nedladdade och är nu Sveriges största HBTQ-podd.

Hur skulle ni beskriva programidén?

– Vår idé är att göra den där podden som vi själva hade velat lyssna på när vi var unga. Sen vill vi inte prata över huvudet på folk. Vi försöker att hålla samtalet på en nivå att alla ska kunna hänga med, bland annat genom att ställa okunniga frågor till gästerna, så att allting förklaras ordentligt, säger Thobias.

– Vi vänder oss till alla personer som är intresserade av ämnet. Skulle vi säga att HBTQ är vår målgrupp så säger vi ju att frågorna endast berör HBTQ-personer, och så är det ju inte, slår Anton fast.

Svarar som medmänniskor

Responsen från lyssnarna har inte låtit vänta på sig. Föräldrar, lärare och unga med frågor hör av sig till killarna, både under sändning via Instagram, Twitter och Facebook, men även efteråt.

– Vi fick ett mejl från en lärare i Luleå som lyssnade på programmet tillsammans med hela klassen, det är helt fantastiskt, säger Thobias.

Vissa av breven har en mörkare klang.

– Det kan vara någon väldigt ung som skriver att hens föräldrar är homofober och att de ber om hjälp. Men vi kan inte agera Bris eller RFSL, vi kan bara svara som medmänniskor, säger Thobias.

Det är framförallt de yngre lyssnarna som har lättast för att höra av sig. Frågor kring hur man ”kommer ut” med sin läggning eller könsidentitet är vanliga.

Komma ut – på gott och ont

Att just komma ut-frågan ofta hamnar i fokus är både på gott och ont, menar Anton.

– Det är ju inte så att man måste komma ut sådär inför allt och alla på en gång. Jag ser det mer som att man kommer ut lite varje dag. Börjar du på en ny skola eller ett nytt jobb så får du ju börja om från början där.

Hur kan vi slippa komma ut?

– Genom normkritik! Att aldrig anta någonting. När det handlar om transfrågor slår det ofta slint i huvudet på folk. En transperson som ringer till en myndighet kan bli ifrågasatt bara på grund av sin röst, säger Anton.

– De här normerna kan vi slänga nu, tycker jag, säger Thobias.

Men har det ändå blivit lättare att komma ut i dag?

– Jag vill tro att yngre personer upplever det som lättare i och med att fler HBTQ-personer tar plats och syns. Samtidigt, jag har många vänner som lever i hederskulturer där det är extremt svårt. Det är också svårt att växa upp i en heterokultur, i till exempel Kiruna där jag är ifrån, säger Anton.

Hur var det att växa upp där?

– På skolgården i Kiruna är bög det vanligaste skällsordet. Killar ska spela ishockey, snusa och jobba i gruvan. Att plugga på universitet är fjollerier. Det var svårt när till och med lärarna i skolan tänkte på det sättet, berättar Anton.

Stödet hemifrån och från vänner var dock starkt och när han var 16 flyttade han till Stockholm för att gå gymnasiet.

För Thobias, som vuxit upp i Duvbo, var det lite av motsatt riktning. Stödet fann han framförallt i klasskamraterna på Kungsholmens gymnasium, hemifrån upplevde han stödet som mindre, och att familjen inte ville förstå honom. Uppväxten var bitvis en kamp för att få vara den han är.

– Våra värderingar stämmer inte riktigt överens, men det är inte heller så att vi inte pratar i dag, slår han fast.

Pridefestivaler behövs fortfarande

En attityd som killarna i bland stöter på är att HBTQ-frågor och Pridefestivaler inte är lika viktiga nuförtiden. Ingenting kunde vara mer fel, anser de.

– Många som säger så är privilegierade att bo i Stockholm, men så ser inte verkligheten ut i hela Sverige. Man vill bara vidarebefordra alla mejl vi får från unga, till dem, säger Thobias.

– Precis, det är därför vår podd behövs och är viktig, säger Anton.

– Vi får aldrig ta mänskliga rättigheter för givna.

Fakta

Jobbar och bor tillsammans

Regnbågsliv. Illustration: Elin Nilsson & Pierre Duras

Namn: Anton Johansson.

Ålder: 25 år.

Kommer från: Kiruna.

Så träffades vi: ”Vi började som vänner på friidrottsbanan där vi tränade båda två och gick sen på dejt, men då klickade det inte, ingen av oss var redo. Men sen försökte vi några år senare. Det var kärlek vid andra ögonkastet brukar vi säga.”

Namn: Thobias Thorwid.

Ålder: 25 år.

Kommer från: Duvbo.

Att jobba ihop: ”Det kan vara det dummaste och det bästa vi har gjort. Det som är bra är att vi har ett tydligt mål och vill samma sak, att vi är så synkade. Det jobbiga är väl att vi ser varandra hela tiden och att man inte får vara ifred. Fast Anton kan ju alltid dra till Kiruna, haha.”

Fakta

Tre viktiga HBTQ-frågor just nu enligt Anton och Thobias

  • ”Hederskultur. Allting som är kopplat till hederskultur och de normer som finns och styr där.”
  • ”Transfrågor. Den psykiska ohälsan är som störst inom transgruppen, självmordsfrekvensen är oerhört stor inom den gruppen. Det måste vi förändra. Nu.”
  • ”HBTQ-gemenskap. Vi måste enas i kampen för lika rättigheter, inte driva egna agendor. HBTQ-frågor ska inte vara höger-vänster.”