Rekordvärme = kall sommar – eller?

Värmerekord i maj.
Värmerekord i maj.
Förra veckan fick huvudstaden uppleva den varmaste 16:e maj som SMHI någonsin har mätt. Men är det för tidigt att kalla våren 2018 för "supervår" – och innebär de höga temperaturerna en kommande kall sommar? Meterologen Marcus Sjöstedt reder ut.

Ingen kan ha undgått den värmebölja som har drabbat stora delar av landet. Omställningen från vinterjacka till badshorts skedde i princip över en natt, och Stockholmarna klagar knappast.

Men hur unik är egentligen supervåren – och innebär högsommarvärme i maj ett kyligt bakslag när sommaren faktiskt drar igång på riktigt?

Enligt meteorologen Marcus Sjöstedt är det antagligen befogat att kalla våren 2018 för just supervår.

– Bara genom att kika på maxtemperaturerna så sticker det ut ganska mycket, säger han.

Marcus Sjöstedt, meteorolog på SMHI. Foto: Pressbild

Varmaste 16 maj sedan 1756

Ett specifikt datum sticker till och med ut rejält.

16 maj mättes 28,5 grader i huvudstaden – ett värmerekord för datumet sedan SMHI började göra sina mätningar 1756.

Även den meteorologiska sommaren kom uppseendeväckande tidigt: 17 april.

– Den meteorologiska definitionen av sommar är när dygnets medeltemperatur ligger på över 10 grader fem dygn i följd. Kollar man statistiskt sett brukar det ske i mitten av maj i Stockholm, säger han.

Samtidigt är han noga med att poängtera att det rör sig om just statistik – och att sommarens ankomstdatum varierar är inte ovanligt.

Förra året kom den meteorologiska sommaren 18 maj. Året innan dess 1 maj. 2011 kom den dock redan 20 april.

”Vädret har inget minne”

Finns det någon logisk förklaring till när sommaren väljer att göra sin ankomst? Inte riktigt, men jetströmmen har iallafall ett finger med i spelet när det kommer till årets rekordvärme.

– Det beror mycket på placeringen av jetströmmen, som är en kraftig luftström högt uppe i atmosfären. Just nu ligger den väldigt nordligt vilket är gynnsamt för att få en väderlek med varmare luftmassa över Sverige, säger han.

En tidig och varm vår behöver inte heller innebära att juni, juli och augusti präglas av 10 plusgrader och piskande regn.

Vi brukar säga att vädret inte har något minne

Marcus Sjöstedt, meteorolog

– Vi brukar säga att vädret inte har något minne. En viss väderlek nu visar inte vad som kommer ske sen.

Att försöka förutspå kommande månaders väder är alltså svårt. Enligt Marcus Sjöstedt går det att se om det tenderar att gå mot varmare eller kallare temperaturer, men mer detaljerat än så blir det inte.

En 10-dygnsprognos visar iallafall att värmen bör hålla i sig månaden ut, och det är mycket möjligt att maj 2018 i slutändan hamnar i historieböckerna som den varmaste i manna minne.

Global uppvärmning

Så, är det bara att plocka fram grillen och flipflopsen och passa på att njuta, eller bör vi faktiskt se supervåren som ett kvitto på att klimatförändringarna är allt annat än ”fake news”?

Enligt Marcus Sjöstedt räcker inte en rekordvår för att fastslå början på undergången – även om varmare klimat i sig onekligen är ett tecken på global uppvärmning.

– Det är svårt att knyta till enstaka år. Kortfattat är klimat det genomsnittliga vädret under lång tid, och det tillåter ju för år att sticka ut. Däremot, utifrån de arbeten som gjorts och vad vi förväntar oss av global uppvärmning, så stämmer det ju överens; för Sveriges del innebär det varmare somrar.