40 000 man skulle bemanna Norra fronten

Östra Arningefortet är inbäddat i mossa och annan växtlighet.
Östra Arningefortet är inbäddat i mossa och annan växtlighet.
Västra Arningefortet är lättillgängligt för besökare.
Västra Arningefortet är lättillgängligt för besökare.
Så här skulle bunkrarna i Arninge täcka varandra om fienden kom.
Så här skulle bunkrarna i Arninge täcka varandra om fienden kom.
Inte långt från Rydboholm fanns värn som utgjorde den östraste delen av försvarslinjen.
Inte långt från Rydboholm fanns värn som utgjorde den östraste delen av försvarslinjen.
Kartorna som visar Stockholms försvar var tidigare hemliga.
Kartorna som visar Stockholms försvar var tidigare hemliga.
Typiskt för tiden är att forten har många skottgluggar för gevär.
Typiskt för tiden är att forten har många skottgluggar för gevär.
Karta från Krigsarkivet som visar hur man tänkt sig Norra fronten uppdelad i olika  försva
Karta från Krigsarkivet som visar hur man tänkt sig Norra fronten uppdelad i olika försva
För 100 år sedan gick Stockholms yttre försvarslinje tvärs genom södra Roslagen och Täby – och vidare till Rydbo.
Många av befästningarna, som bekostades med insamlade pengar, finns kvar än i dag.

Västra Arningefortet i Täby var en gång en del av försvaret av det svenska folkhemmet. Numera är möbelfirman Folkhemmet närmaste granne med den korvliknande betongbunkern vid Arningevägen. Bara 600 meter bort, bakom Elgiganten, ligger systerfortet Östra Arninge inbäddat i mossa.

– Det är bland de få försvarsbyggena som finns kvar från första världskriget, säger Anders Lövegard, Täby Hembygdsförening.

Spåren från det som kallades Korvlinjen är många, och i vissa fall välkända. Däremot är historien bakom mindre känd. Korvlinjen norr om Stockholm hette egentligen Norra fronten, en nästan 2,5 mil lång försvarslinje som byggdes åren 1904–1916, från Upplands Väsby till Österåker.

Skulle skydda huvudstaden

Söder om huvudstaden hade den sin motsvarighet i Södra fronten, från Tullinge till Tyresö.

Bakgrunden var två försvarsbeslut som enligt somliga lämnade huvudstaden alltför oförsvarad. Därför startades insamlingar för att med privata medel bygga förvarslinjerna.

– Den tiden präglades av nationalism och många ville se ett starkt försvar. Civila föreningar samlade in pengar till olika försvarsprojekt och Korvlinjen är unik eftersom byggandet helt finansierades med privata medel, säger Anders Lövegard.

– Korvlinjen hade ett moraliskt och upplyftande värde. Den gav stockholmarna en känsla av att det fanns någon form av försvar.

Landstormshatt m/1907. Foto: Mattias Billemyr, Marinmuseum

Idén var att linjen skulle stoppa fienden, åtminstone en tid.

– De som försvarade linjen var lite äldre män och de skulle fördröja fienden så att den reguljära militären hann mobilisera.

Hur tänkte man kring placeringen av försvarslinjen?

– Den var väldigt strategiskt placerad. Man använde sig av geografiska hinder som sjöar och träsk för att hindra fienden att ta sig igenom.

På Krigsarkivet i Stockholm finns kartor över befästningarna. 1:e antikvarie Bo Lundström tar fram en stor mapp, efter att först ha kollat så att materialet fortfarande inte är hemligt.

– Men minspärrarna får ni inte se, säger han.

Bo Lundström, 1:e arkivarie på Krigsarkivet.

Från nuvarande Säby marina till Kyrkfjärden i Österåker låg den östligaste delen av det som kallades sektion 1, eller Danderydslinjen 1 och här finns flera lämningar av skyttevärn.

Myrstackar och sommarhus

Några hundra meter sydöst om trafikplats Arninge, finns Sandvikens batteri bestående av ett par större pjäsplatser, några mindre värn och tre skyddsrum.
Bland myrstackar och sommarhus på nordvästra Bogesund hittar Mitt i en cirka tio meter lång grund grop som troligen är rester av ett skyttevärn som skulle skydda Hällsund.

Norra fronten

Norra fronten bekostades i huvudsak av Palmqvistska fonden till Stockholms befästande. Startplåten var en donation 1850 av kaptenen friherre Fredrik Georg Stiernklo-Lillienberg-Palmqvist på 100 000 riksdaler. 1914 hade fonden över 600 000 kronor, motsvarande ca 22 miljoner i dagens penningvärde.

Under andra världskriget förstärktes Korvlinjen och kompletterades med nya befästningar.

1952 utgick Korvlinjen ur försvarets krigsorganisation.

Fakta

40 000 var redo att bemanna linjen

  • Norra fronten byggdes 1904-1916, den södra 1902-1922.
  • Namnet Korvlinjen syftar på att forten är korvliknande.
  • Försvarslinjen skulle bemannas av 44 bataljoner infanteri, 13 batterier med positionsartilleri, 22 fältartilleribatterier och 18 kulsprutebatterier. Sammanlagt drygt 40 000 soldater.
  • Trupperna som skulle besätta linjen var i första hand Landstormssoldater, män i åldern 33-40 år med sämre beväpning än den reguljära armén.
  • Korvlinjen består av en stor mängd betongfort, löpgravar, pjäsplatser och observationsvärn. Från början fanns även planer på att bygga små flygplanshangar.
  • Korvlinjen skyddas inte av den nya lagen om fornlämningsskydd som trädde i kraft 2014, eftersom fornlämningar enligt den måste vara byggda tidigare än 1850.
  • Däremot kan länsstyrelsen i samråd med markägare eller hembygdföreningar ta initiativ till att lämningar ska fornlämningsförklaras, och att lagen ska omfatta även dem.
  • Länsstyrelsen i Stockholm undersöker i dagsläget om det finns ett riksintresse att skydda befästningsverken och kommer under sommaren bland annat att träffa Täby hembygdsförening och besikta bunkrarna.

    Gevär m/1867 som användes av landstormen (Armémuseum)