Välj ditt område
Typiskt Sollentuna - här är några byggnader som satt sin prägel på kommunen.
Typiskt Sollentuna - här är några byggnader som satt sin prägel på kommunen.

Här är husen som präglat Sollentuna

Reportage Vissa byggnader och områden präglar sin omgivning mer än ändra.
De kan vara ovanligt vackra, ovanligt höga, ovanligt många eller ovanligt gula.
Vi följde med stadsarkitekten Jan Enfors och kommunantikvarien Olof Svanberg på en rundvandring mellan några exempel som är "väldigt mycket Sollentuna".

Sollentuna kommun klättrar som skolkommun i en ny rapport från Lärarnas riksförbund.

Turebergshuset (Tore Forsman och Ulf Snellman, 1977)
I slutet på januari var det precis 40 år sedan Sollentunas kommunalhus invigdes. Den 13 våningar höga byggnaden är en av de mest i ögonfallande i Sollentuna. Men om den är snygg eller ful råder det delade meningar om.
Sollentunas stadsarkitekt Jan Enfors beskriver huset som ett tidstypiskt exempel på ett kontorshus från sent 1970-tal – med både kvaliteter och brister.
– Arkitekturen är väldigt fin för sin tid, fasaden har en plastik med ganska stora djup som ger ett fint skuggspel när solen ligger på. Däremot har materialet, den är gjort i korrugerad plåt, chanserat rejält. Färgen har nog varit betydligt rödare från början. Hade fasaden varit gjord i ett mer beständigt material, som tegel eller natursten, då skulle kommunhuset varit en rätt så känd byggnad idag, säger Jan Enfors.

 

edsbergs slott;sollentuna;foto Åsa Sommarström;

Edsbergs slott (Carl Wijnbladh, 1760)
Frågar man Sollentunabor om deras favoritplatser i kommunen brukar en förkrossande majoritet svara att de gärna tar en lov förbi Edsvikområdet. Navet i detta epicentrum för kultur och rekreation är givetvis slottet.
Den ursprungliga gården längst inne i viken uppfördes omkring 1630, och blev säteri 1647. Sin nuvarande form fick det omkring 1760 då den förste Rudbeckaren på Edsberg, Thure Gustaf, ersatte den gamla träbyggnaden med ett stenhus med putsade fasader.
1959 tog Sollentuna kommun över och det var först efter detta som slottet började kallas för slott, men det är en annan historia.

 

jästbolaget;rotebro;arkitekturen som formade Sollentuna;sollentuna;hus;arkitektur;foto Åsa Sommarström;

Jästfabriken (Okänd, 1893/1980)

Jästfabriken vid Norrvikens strand är ett av Sollentunas mest kända landmärken. Fabriken syns på håll, och om vinden ligger rätt kan man förnimma dess existens även med andra sinnen.
Här tillverkas jäst som sätter fart på allt från lussekatter till Absolut vodka, och Jästbolaget har 90 procent av den svenska marknaden.
Den första fabriken byggdes 1893, och dagens anläggning kom till 1980.
– Som en liten rest från den första epoken ligger melasshuset kvar, uppfört 1904. Nu är det svårt att föreställa sig att jästfabriken utgjorde ett litet samhälle i samhället med bostäder för arbetare och tjänstemän, idrottsplats och badbryggor, berättar Olof Svanberg, kommunantikvarie i Sollentuna.

 

gula husen;häggvik;arkitekturen som formade Sollentuna;sollentuna;hus;arkitektur;foto Åsa Sommarström;

Kvarteret Smokingen (J Knautz, 1979)
De gula flerbostadshusen vid Häggviks centrum är lite av en dold pärla. De byggdes 1979 och är förmodligen Sollentunas första lägenheter med öppen planlösning. I konstruktionen återfinns material från miljonprogrammet – betong och plåt – men även inslag av naturmaterial. Arkitekturen är dock uppdaterad med en ljus färgsättning och ett mjukare formspråk. En rest från 1970-talet är den orangefärgade träpanelen på fasadens utsatta nederkant.
– Det är väldigt tidstypisk och unikt på samma gång, säger Olof Svanberg.

 

Malmvägen;Sollentuna;sollentunahem;foto Åsa Sommarström;

Servicehuset på Malmvägen (Åke Arell, 1972)
Flera av Sveriges mest kända arkitekter finns representerade i Sollentuna – Ralph Erskines villor i Rotebro, och Ebbagården i Tureberg som Ragnar Östberg (Stockholms stadshus mfl) ritade till Johannes Rudbeck 1903 för att ta två exempel.
Men Sollentunas mest kända byggnad, ur ett arkitektoniskt perspektiv, är förmodligen servicehuset på Malmvägen. När den monumentala byggnaden stod klar 1972 kom busslaster med svenska och internationella delegationer för att studera huset med 1247 lägenheter och service i form av förskolor, affär, gym och föreningslokaler.
– Det fanns en reception i huset som bemannades av Sollentunahem, där kunde man rapportera problem och få hjälp med blomstervattning. Såvitt jag vet var Servicehuset unikt på det sättet, säger Jan Enfors.

 

Beslut om försäljningen av 2000 av Sollentunahems bostäder, bildande av koncernbolag och nya ägardirektiv skjuts upp på framtiden. I kommunfullmäktige under torsdagen röstades förslaget ner av oppositionen.

Punkthusen på Drevkarlsstigen (Tore Forsman och Ulf Snellman respektive EGÅ Arkitekter)
De fyra punkthusen på Drevkarlsstigen är några av Sollentunas mest synliga byggnader och därmed ett välbekant inslag i siluetten.
Husen ritades av samma arkitektduo som ligger bakom Turebergshuset, och uppfördes 1960-1961. 1993 byggdes de om och till, och fick en annorlunda karaktär.
– De lutande taken och de tvärställda gavlarna kom till i samband med detta, och gör att husen får ett utseende som påminner lite om ett gökur, säger Jan Enfors, stadsarkitekt i Sollentuna.

 

villa;brunkebergsåsen 20B;Norrviken;arkitekturen som formade Sollentuna;sollentuna;hus;arkitektur;foto Åsa Sommarström;

Norrvikens villastad, (1906 och framåt)
Rotebro var först, men det är Norrvikens villastad som blivit Sollentunas kanske främsta exempel på den villastadsbebyggelse som växte fram runt järnvägens stationer i början av 1900-talet.
Den nationalromantiska villan på bilden ritades av Sigurd Westholm, som var stadsarkitekt i Stockholms stad mellan 1916 och 1940, för eget bruk 1907.
– Det var den dominerande stilen vid den tiden. Husen hade småspröjsade fönster, timmerliknande panel och var ofta mörkt bruna eller faluröda, vilket är en blinkning till äldre tider. Före år 1800 hade vanliga hus fasader i mörknande timmer, och under den första halvan av 1800-talet började den faluröda slamfärgen slå igenom även bland vanligt folk, berättar kommunantikvarien Olof Svanberg.

Din bästa Stockholmsguide

Fler nyheter från Hela Stockholm

Nyheter

Man blev bestulen – följde efter tjuven

Insändarskribenten tycker att föräldrar börjar bli ett allt större arbetsmiljöproblem för lärarna
Debatt

DEBATT: ”Föräldrarna ska inte styra i skolan”

Nyheter

Två till sjukhus efter misshandel i Tyresö

Nyheter

Reaktioner på OS-beskedet: ”Oansvarigt”

Terrordådet

Alla utskrivna från sjukhus efter terrordådet

Nyheter

En alldeles särskild matlagningstävling