Välj ditt område
Barbro Johansson och Åsa Lindau på promenad bland Danderyds gator.
Barbro Johansson och Åsa Lindau på promenad bland Danderyds gator.
Troligen fått sitt namn av den enkla anledningen att den är just en brant backe.
Troligen fått sitt namn av den enkla anledningen att den är just en brant backe.
Fornnordiskt tema bland Djursholms gator.
Fornnordiskt tema bland Djursholms gator.
En snabb titt på kartan visar att det är rätt så gubbtungt bland gatorna med personnamn.
En snabb titt på kartan visar att det är rätt så gubbtungt bland gatorna med personnamn.

Så kläcks namnen på våra gator

Reportage Varför heter en väg som leder till en vändplan egentligen Genvägen? Och varför känns det som om man kastats in i en gammal fornnordisk saga när man promenerar runt i Djursholm?
Mitt i har gläntat på dörren till gatunamnens hemligheter.

Du går på dem varje dag, men tänker du egentligen på vad de heter? Vi pratar så klart om namnen på Danderyds många gator.

Hur går det egentligen till när en gata namnges – och vem får man egentligen hylla?

Lars Öhman, tidigare stadsbyggnadschef i Danderyds kommun, som varit med när nya gator i kommunen ska få namn, säger att det finns en naturlig förklaring bakom de flesta namnen.
– Till exempel Långbackavägen – det är ju en lång backe från gamla Nora torg. Samma gäller för Genvägen. Den var en liten genväg till det gamla torget, med mer affärer, post och bank och så vidare. Nu slutar den i en vändplan, säger han.

Gubbtungt bland gatunamnen

När det kommer till gator som fått namn efter riktiga personer är en tumregel att personen i fråga bör ha varit död ett tag.
– Ibland döper man gator efter personer som gjort någon form av insats i kommunen. Men för att undvika att det visar sig att de har några lik i garderoben har man som princip att de ska ha varit döda ett tag.

En snabb titt på kartan visar att det är rätt så gubbtungt bland gatorna med personnamn i Danderyd. Något som man enligt Lars Öhman är medveten om, och försöker jobba för att förändra.
– Eftersom de flesta namn kom till för så länge sen blir det mycket gubbar. Det har man uppmärksammat politisk, och sagt till förvaltningen att när nya namn kommer så ska man tänka på det. Till exempel tillkom Alice Tegnérs allé vid Djursholms slott.

”Eftersom de flesta namn kom till för så länge sen blir det mycket gubbar”

Fornnordiskt tema i Djursholm

När Mitt i är ute och promenerar vid Kevinge strand hittar vi Åsa Lindau och Barbro Johansson.
– Jag gillar gatunamnen i Djursholm. Det är mycket vikinganamn som sätter igång fantasin. Det är nästan som att man vill börja läsa gamla sagor för att ta reda på mer, säger Åsa Lindau.

Och enligt Dag Sebastian Ahlander, från hembygdsföreningen Djursholms Forntid och Framtid, finns det en tanke med det.
– Alla namnen kommer från Viktor Rydbergs bok ”Fädernas gudasaga”. I Djursholm försöker man hålla sig till ett fornnordiskt tema, med vårt svenska arv. Det har man också i åtanke vid eventuella nya gator. I Stocksund älskar man det lite mer lantliga – Vintervägen, Sommarvägen och sådär, säger han.

Tillkommer sällan nya gator

Enligt Lars Öhman är det dock sällan det tillkommer nya gator i kommunen. Och man försöker vara restriktiv med namnbyten på redan existerande gator, eftersom det innebär en hel del jobb. Namn på kartor måste bytas ut, och alla som bor på gatan måste tycka att det är okej.
– Jag minns att det var någon som inte ville bo på Ollonvägen eftersom barnen blev lite retade för det, men jag vet inte hur det gick med det. Sen var det ett annat fall med en gata som hette Fjölnervägen, eller något liknande. Fjöln betyder ju dass – och det var någon som inte vill bo på dassvägen då. Det bytet vill jag minnas att faktiskt gick igenom, säger han.

”Jag minns att det var någon som inte ville bo på Ollonvägen eftersom barnen blev lite retade för det”

Hembygdsföreningarna får tycka till

När en gata ska namnges är det miljö- och stadsbyggnadskontoret som tar fram förslag. Sedan skickas förslagen på remiss till bland annat hembygdsföreningarna, som får tycka till. Beslutet om vilket namn som är mest lämpligt tas sedan i byggnadsnämnden.
– Vi försöker vara tillmötesgående och lyssna på hembygdsföreningarna. Sen måste vi se till så att namnen är unika, och inte finns i grannkommunerna, säger Lars Öhman.

Kan Danderydsborna vara med och påverka vad gatorna ska heta?
– Ja, man kan alltid skicka in ett förslag till miljö- och stadsbyggnadskontoret, om man har något som man tycker att nästa nya gata ska döpas till. Sen om förvaltningen tycker att det är ett bra och lämpligt förslag kanske man skickar ut det på remiss till berörda nämnder.

Här är några gator i Danderyd

1. Långbackavägen: Fått sitt namn eftersom det är en lång backe från gamla Nora torg.
2. Genvägen: Var tidigare en liten genväg till gamla Nora torg. Leder i dag till en vändplan.
3. Vendevägen: Fanns först i Djursholm, och förlängdes till Danderyd vid sammanslagningen. Vender var ett västslaviskt folk som levde under den tidiga medeltiden.

August Blanche.

4. Falks väg: Gustaf Falk (1886-1965) var en av Danderyds första yrkespolitiker.
5. Vasseurs väg: Döpt efter Emil Vasseur (1859–1931) som var en agronom, godsägare, kommunalman och kyrkvärd.
6. Vilans väg: Fått sitt namn efter en Villa som hette Vilan.
7. Baldersvägen: Döpt efter Balder – en gud i den nordiska mytologin. Son till Oden och Frigg.
8. Rättarens väg: En rättare är en förman på ett stort jordbruk, som leder och fördelar arbetet. Gatan har troligtvis fått sitt namn eftersom någon rättare bott i närheten eller liknande.
9. Blanchevägen: August Blanche (1811-1868) var under sin tid en av Sveriges mest lästa författare. Som journalist profilierade sig Blanche med starkt socialt engagemang och demokratisk patos. Han valdes till riksdagsman och var en centarlgestalt inom den tidiga svenska liberalismen. Bland annat hans rövarroman ”Banditen” utspelar sig delvis i Danderyd.
10. Klockar Malms väg: Carl Fredrik Malm var en klockare i Danderyd på 1800-talet. Han ska ha varit upphov till klockaren i författaren August Blanches ”Klockaren i Danderyd”.
11. Branta backen: Troligen fått sitt namn av den enkla anledningen att den är just en brant backe.
12. Lundblads väg: Carl August Lundblad (1868–1920), apotekarson från Västerås, sökte sig till Stockholm efter skolan. Där gifte han sig med Cecilia Tranberg 1896. Cecilias far, jägmästare Tranberg, köpte Klingsta gård, vilket ända fram till sekelskiftet tillhört det stora godset Djursholm. Carl var aktiv i många verksamheter i Danderyds kommun. Efter Cecilias död 1914 flyttade han från Klingsta till Norevägen i Djursholms-Ösby.
13. August Wahlströms väg: Han var kommunalman och arrendator på Mörby gård.

14. Alice Tegnérs allé: Alice Tegnér 1864–1943 har komponerat några av våra mest kända barnvisor, bland annat Mors lilla Olle och Bä, bä vita lamm. Bodde i Djursholm och var bland annat lärare i Djursholms samskola och kantor i Djursholms kapell.

Alice Tegnér

15. Sigurdvägen: Sigurd är en hjälte i nordisk mytologi.
16. Böningers väg: Döpt efter Carl Friedrich Böninger (1883-1953), som föddes i Tyskland. Det berättas att han var en skicklig ingenjör och affärsman som kunde sin sak, en person med bestämda åsikter och med den egna familjen i centrum. 1936 köpte Carl berget ovanför Hammarbacken, även benämnt Tyskens berg.
17. Setons väg: Alexander George Alec Seton, (1882– 1966) var en bestämd godsägare på Klingsta, ständigt åtföljd av sina kära hundar. Man beskriver honom som generös mot sina vänner och noga med traditionerna.
18. Kassmans väg: Bankiren Gunnar Kassman (1878–1970) var på sin tid en färgstark och omdiskuterad markexploatör. 1926 förvärvade han Nora gård. Från en lotterivilla i Kungsträdgården sålde Kassman sportstugor, mindre villor och tomter i Nora Trädgårdsstad.

Elsa Beskow.

19. Undangömda stigen: Även här tros den enkla anledningen till att stigen fått sitt namn vara att någon helt enkelt tyckte att den låg lite undangömt
20. Elsa Beskows torg: Elsa Beskow (1874–1953), barnboksförfattare och illustratör. Hon har bland annat skrivit sagor som ”Sagan om den lilla, lilla gumman” och flera berättelser om ”Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin”. Hennes Djursholmsanknytning hålls i minne genom Elsa Beskows torg i Djursholms centrum. På torget finns en liten bronsstaty som föreställer Elsa Beskow.

 

Källa: Lars Öhman, Djursholms Forntid och Framtid, Danderyds hembygdsförening

Lokaltidningen Mitt i Stockholm AB ansvarar inte för kommentarerna nedan, den som skriver en kommentar är själv ansvarig för sin kommentar.
Din bästa Stockholmsguide

Fler nyheter från Hela Stockholm

Morgonkollen

Osäker framtid för Stockholms djurpoliser

Nyheter

Poliserna som står på djurens sida

Nyheter

Djurpolisen hotas av nedläggning

Brott

Tjuvar konfronterades – drog kniv

Nyheter

Utställning: Så blir nya Danderyds sjukhus

Brott

Vaknade upp en mil bort – utan värdesaker