Namnberedningens ordförande Roland Storm (VB) berättar om Väsbys gåtfulla gatunamn.
Namnberedningens ordförande Roland Storm (VB) berättar om Väsbys gåtfulla gatunamn.

Så kläcks namnen på Väsbys gator

Reportage Vem var egentligen Banke och varför har en bro, var det många oärliga lirare som bodde på Luravägen och vem vill egentligen bo på Lergropsvägen? Det är några av de många frågor som Väsbys gator väcker.

Mitt i har gått till botten med historien bakom en del av de mer färgstarka namnen och tagit reda på hur alla vägar egentligen får sina namn.

Vem bestämmer egentligen vad Väsbys gator ska heta egentligen? Jo namnberedningen. Just nu pågår en uppdatering av namnssättningsprinciperna, något som inte gjorts på flera år. Men när det börjat byggas mer i kommunen har det blivit aktuellt.

Mitt i möter ordföranden i namnberedningen Rolands Storm (VB) på Bills backe.

– Längst ner för backen låg förr i tiden ett stort hus, ”Stinsvillan” och där bodde stationsbefälet Ossian Bill mellan 1922-1937. Det här är ett av de mest trafikerade gångstråken i hela Väsby men det är nog inte många som stannar upp och funderar på varför den heter som den gör, säger Roland Storm.


Bills backe fick sitt namn från Stationsbefälet Ossian Bill. Vill du veta historien bakom fler gatunamn? Längst ner i artikeln hittar du en lång lista. Foto: Roland Storms Väsbyarkiv


Detsamma gäller den bro som går från Bills backe över järnvägsspåret, Bankes bro. Den är döpt efter den stora runstenen i närheten av bron, Ladbrostenen. Där har en vikingakvinna som hette Ingrid ristat in ett minne över männen i hennes familj: maken Ingemar och sönerna Dan och Banke.

– Det står att männen ska minnas så länge människor skall leva. Och här står vi och pratar om dem nu, 1 000 år senare. Det var ju en riktigt häftig förutsägelse, säger Roland Storm.

Gamla namn är god sed

Han berättar att när namnberedningen ska döpa gator och allmänna platser i Väsby så blickar de just bakåt i tiden. I enlighet med kulturmiljölagen och god ortnamnssed ska vedertagna namn bevaras så långt det går.

– Vi vill i första hand behålla gamla namn. Så när en gata ska namnsättas tittar vi i gamla arkiv och kartor för att se om det finns gamla ortsnamn noterade.


Arbetare framför Wäsby Verkstäder ca år 1905. Finspångsvägen fick sitt namn av att många arbetare flytta till Väsby just från Finspång. Betydelsen bakom fler gatunamn hittar du i faktarutan längst ner i artikeln.


Men när det kommer till helt nya områden där många gator ska anläggas saknas ibland historiska riktlinjer. Då är det främst så kallade kategorinamn som används. Det innebär att alla gator i området döps på samma tema.

I Smedby är det många gator som är döpta efter hästar och ridsport. Sadelgatan, Stallgatan, Hovslagargatan med mera. I Odenslunda har istället vikingar satt namn på kvarteren. Det är ett sätt för att hålla ihop ett område.

Namnen får inte redan finnas i kommunen och helst inte i någon närliggande kommun heller. Det får heller inte finnas för snarlika namn så att missförstånd kan uppstå. Ofta tillfrågas polis och brandkår i sådana situationer för att ta ställning till om namnen är förvirrande.

Fler män än kvinnor på skyltarna

Det är många faktorer som ska vägas in och det gäller att ha is magen. Namnen kommer att leva kvar på vägskyltarna i hundratals år.

– Man byter ogärna namn. Vi får inte klubba igenom ett kul namn som någon kom på under ett möte. Därför har vi som rutin att det ska gå ett möte från förslag till beslut, så att alla hinner tänka efter och göra efterforskningar.

Något som också är viktigt är att namnen är lättstavade och lättuttalade. Vilket ger att det är ska mycket till för att berömda personer ska få förevigas på en gatskylt eftersom det kan vara svåra stavningar eller namn som kan stavas på olika sätt.

– Vi har diskuterat om det i ett modernt samhälle skulle kunna finnas mer internationella namn på gatorna. Men det avråder kulturmiljölagen och riktlinjerna för god ortnamnssed ifrån. Det ska i stavning och språkriktighet följa svenska språket, säger Roland Storm.


Ladbrostenen har både gett namn till Ladbrovägen och indirekt till Bankes bro. Men än så länge finns ingen gata uppkalald efter vikingakvinnan Ingrid. Foto: Åsa Sommarström


En annan fråga som har diskuterats, bland annat efter att konstnären Britta Norrvi skrev ett medborgarförslag, är att kvinnorna lyser med sin frånvaro på Väsbys torg. Även när det kommer till gatunamnen har männen ett övertag, även om det finns en hel del gator uppkallad efter kvinnor.

Men även om sonen Banke har fått en bro har vikingakvinnan Ingrid ännu ingen gata uppkallad efter sig, däremot finns en staty efter henne vid stationsnedgången.

Fakta

Historien bakom namnen

Bills backe är döpt efter stinsen, alltså stationsinspektorn, Ossian Bill. Han började vid Väsby station 1922 och bodde i inspektorsvillan som låg där gångvägen till Bills backe börjar.

Bankes bro är döpt efter vikingen Banke som bodde i Runby och är omnämnd på Ladbrostenen. Ungefär 100 meter ifrån bron ligger stenen där Bankes mamma har ristat in att hennes man och söner ska minnas så länge det finns människor.

Poolcirkeln med två o ligger i Östra Frestaby. Namnet syftar på företaget Pahléns Pooler som hade sin verksamhet i närheten.

Ladbrovägen har varken med lador eller broar att göra. En ladbro är ett medeltida ord för en lastplats och vid ladbrovägen låg på vikingatiden en kaj. Då var havslinjen fem meter högre och genom Väsby gick en farled mellan Edssjön och Oxundasjön och vidare upp mot Uppsala.

Adlerfelts gata ligger vid Sanda ängar. Adlerfelt var en adlig familj som härstammade från Finland och ägde Sanda gård i början av 1700-talet.

 

Lergropsvägen låter kanske inte som en tjusig gata men har fått sitt namn från det gamla tegelbruket som låg där för 100 år sen. Marken var gammal sjöbotten så leran passade bra för tegel. Till slut blev där en grop.

Karins väg i Johanneslund är döpt efter Karins café som låg där tidigare. Huset var vitt med gröna knutar.

Upplysningens väg har en dubbelsyftning. Den är dels döpt efter den gamla Optimusfabriken som gjorde fotogenlampor men även efter gymnasieskolan och biblioteket vid Messingen.

Tetorpsvägen är döpt efter torpet Tetorp som från början hette Tätorp och låg där vägen går idag. En ”tä” är en bro eller väg som man för boskap på.

Finspångsvägen fick sitt namn då Anton Tamm startade fabriker i Upplands Väsby. De första inflyttade fabriksarbetarna kom just från Finspång och därför uppkallades gatan efter hemorten för att de skulle känna sig som hemma.

Wäckareslingan har namn efter Wäckare Äng, som på 1700-talskartan faktiskt hette Vackerängen.

Dragonvägen är varken en svengelsk referens till drakar eller en hyllning till Bearnaisens främsta krydda. Det är istället ett av många namn i Väsby som hör ihop med hästar. En dragon var en beriden soldat.

Pukslagargatan är döpt efter Hertig Carls nordafrikanske pukslagare Marianne Antonie Zamore som levde mellan 1736 och 1814.

Luravägen är döpt efter torpet Lura som låg i Nibble.

Mor Olas Backe går från Kairobadet upp till parkeringsplatsen. I början av 1900-talet kallades den nuvarande parkeringsplatsen för Mor Olas odling efter en originell gumma som hade ett mindre jordbruk där.

Emmy Köhler författaren och tonsättaren bakom flera kända psalmer, bland annat Nu tändas tusen juleljus, har inte heller någon gata. Men hon kommer snart få en park uppkallad efter sig i Fresta där hon bodde.

Lars Gullstedt som grundade Infra City och gick bort under julen 2015 har ännu inte en gata uppkallad efter sig. Men det finns ett förslag om att Kanalvägen/Infra City allé ska döpas om för att hedra honom. Men än är inget bestämt.

Källa: Hembygsföreningen, Roland Storm