Kroppsarbetare byggde sin egen trädgårdsstad

Flygbild från 1934, året efter att området började bebyggas. Bredvid, en av nybyggarna.
Flygbild från 1934, året efter att området började bebyggas. Bredvid, en av nybyggarna.
Marken där Tallkrogen ligger köptes upp redan 1905 från Mossens gård (bilden).
Marken där Tallkrogen ligger köptes upp redan 1905 från Mossens gård (bilden).
Christine Tungelstedt och Birgitta Heimer på Kulstötarvägen där områdets första hus restes
Christine Tungelstedt och Birgitta Heimer på Kulstötarvägen där områdets första hus restes
Flygfotot visar tydligt hur gatorna i Olympiaområdet är formade som en stadion.
Flygfotot visar tydligt hur gatorna i Olympiaområdet är formade som en stadion.
Stolta på trappan till ett egenbyggt hus.
Stolta på trappan till ett egenbyggt hus.
Under kriget byggds kolmilor vid nuvarande Tallkrogens BP för att klara energibehovet.
Under kriget byggds kolmilor vid nuvarande Tallkrogens BP för att klara energibehovet.
1935 öppnade en busslinje mellan nya Tallkrogen och Skanstull. Här är busshållplatsen.
1935 öppnade en busslinje mellan nya Tallkrogen och Skanstull. Här är busshållplatsen.
Husen byggdes av de som skulle flytta in. Men det fanns en instruktionsbok!
Husen byggdes av de som skulle flytta in. Men det fanns en instruktionsbok!
... där till exempel den här listan över nyttiga verktyg fanns med.
... där till exempel den här listan över nyttiga verktyg fanns med.
Elva hustyper fanns att välja på i Tallkrogen. Ur Miljöprogram för Tallkrogens småhusområd
Elva hustyper fanns att välja på i Tallkrogen. Ur Miljöprogram för Tallkrogens småhusområd
2008 sjöng lokala talangen Zara Larsson i Tallkrogen. Har hänt en del för henne sen ...
2008 sjöng lokala talangen Zara Larsson i Tallkrogen. Har hänt en del för henne sen ...
Mellan åren 1933 och 1945 byggdes över 800 småstugor i Tallkrogen.
Nybyggarna var kroppsarbetare som själva reste sina hus.
Nu skildras deras historia i en ny bok.

Birgitta Heimer föddes i Tallkrogen när området var nytt – och bor idag i huset som hennes föräldrar byggde 1935.

Christine Tungelstedt blev Tallkrogenbo 2005.

Båda älskar sitt område.

– Jag har även bott 30 år utomlands men jag tycker fortfarande att Tallkrogen är bästa stället på jorden, säger Birgitta Heimer.

– Alla som bor här pratar om hur trivsamt det är. Trivsamt och lugnt, säger Christine Tungelstedt.

Christine Tungelstedt och Birgitta Heimer på Kulstötarvägen där Tallkrogens första hus restes 1933.

Tillsammans berättar de områdets historia i nya boken Tallkrogen – en trädgårdsstad i Stockholm. Där skildras tillkomsten och utvecklingen av den självbyggda egnahemsstaden, med sina karakteristiska småhus.

Flygfoto över Tallkrogen 1934. Foto: Oscar Bladh/Stockholmskällan

– Det började med att vi tittade i Trädgårdsstadsföreningens protokoll som sträcker sig ända bak till 1933. Vi insåg att vi borde scanna in dem för att bevara dem. Då upptäckte vi att det fanns en massa historier i de där protokollen som var värda att berätta, förklarar Birgitta Heimer.

Som den om ordföranden i trädgårdsstadsföreningen som blev avsatt, efter att själv ha behållit pengar som skulle ha gått till soptunnor i området.

Nergrävda sopor gav råttinvasion

Eller om råttorna, som plågade den nybyggda stadsdelen.

– Tallkrogen var en arbetarstadsdel, de som bodde här hade inte så mycket pengar. En del valde bort sophämtning och grävde ner soporna på tomten för att spara pengar. Då blev det råttinvasion.

Stolta på trappan till ett egenbyggt hus. Foto: Privat

Husen i Tallkrogen byggdes av de som flyttade in. Genom att själva bygga slapp de den kapitalinsats som tidigare hade gällt i de nya trädgårdsstäderna.

Staden köpte in och levererade byggmaterialet till tomten. Med hjälp av ritningar och en bok med anvisningar om hur man bygger, var det sen bara att hugga i.

Instruktioner vid bygget av småhus i Stockholm på 30-talet.

Första huset stod klart på Kulstötarvägen 1933. 1945 var i stort sett hela Olympiaområdet färdigt. Till slut blev det 871 småhus.

– Idag tycker ju många att husen är små, men för de som flyttade in var det inte så. Mina föräldrar fick välja om de skulle ha ett två- eller trerumshus. Eftersom de bara skulle ha två barn tyckte de att två rum räckte gott och väl, berättar Birgitta Heimer.

Det fanns elva hustyper att välja mellan. Ur Miljöprogram för Tallkrogens småhusområde

Trädgårdsstadsföreningen var navet i den nya stadsdelen. På dess bord låg utmaningar som energiförsörjningen (husen eldades i början med koks), bristen på kollektivtrafik, bristen på affärer när området var nytt.

– När man läser i de gamla protokollen får man en väldig respekt för de här människorna som kom hit. De var så ordentliga, så arbetssamma, så kunniga. Att de klarade av att lösa alla problem som fanns, säger Christine Tungelstedt.

Ville man bo i Tallkrogen fick man själv vara med och bygga sitt hus. Foto: Privat

Trädgårdsstadsföreningen finns kvar än idag. Men det har det hänt en del med området som kroppsarbetarna byggde. De gamla småstugorna säljs för 7 miljoner. Arbetare med knappa ekonomiska resurser finns inte många kvar.

1935 öppnade en busslinje mellan nya Tallkrogen och Skanstull. Här är busshållplatsen. Foto: Privat

– Men det är en väldigt intressant mix av människor som bor här. Här finns lärare, sjuksköterskor, hantverkare, konstnärer, akademiker, filmare och musiker, berättar Birgitta heimer och Christine Tungelstedt

De stora frågorna är inte längre energi eller sophantering. Nu handlar det om hastigheten på Lingvägen – och påbyggnader av husen.

Kolmilor anlades vid torpet Valsknopp, nuvarande Tallkrogens BP, för att klara energiförsöjningen under kriget. Foto: Aftonladet

Birgitta Heimer och Christine Tungelstedt hoppas att så många som möjligt av husen får behålla sitt nuvarande utseende.

– Om ett område som det här får finnas kvar i oförändrat skick i hundra år till, då kommer det att framstå som helt unikt.

Läs programmet noga. En blivande världsstjärna uppträdde hemma i Tallkrogen 2008.

 

 

 

Fakta

Kan beställas på nätet

Boken ”Tallkrogen – en trädgårdsstad i Stockholm” finns att beställa på nätet eller via tallkrogsboken@gmail.com